Kyrkorna reagerar på invasionen

Människor tar skydd vid Kievs tågstation. Explosioner kunde höras i gryningen på onsdagen i Kiev, Charkov och Odessa. Foto: Emilio Morenatti

Ryska styrkor har angripit många mål i olika delar av Ukraina. Kyrkor och ekumeniska organisationer protesterar nu mot det ryska angreppet.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

En månad 9 kr

Få tillgång till allt på sajten i en månad för 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 105 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Människor tar skydd vid Kievs tågstation. Explosioner kunde höras i gryningen på onsdagen i Kiev, Charkov och Odessa. Foto: Emilio Morenatti

Lutherska världsförbundet (LVF) fördömer i ett pressmeddelande den ryska militärens framfart i Ukraina och anfallet började natten mot den 24 februari 2022 och kräver de ryska trupperna ska dras tillbaka för att få ett slut på konflikten.

Tillsammans med de reformerade kyrkornas världsgemenskap (WCRC), Europeiska kyrkokonferensen (CEC) och World Methodist Council (WMC) uppmanar de till fredsböner för folket i Ukraina.

På askonsdagen den 2 mars planeras för en gemensam bönegudstjänst online för kristna i och omkring Ukraina. 

– Jesus kallar oss till att vara hoppets budbärare som arbetar för fred. Som kristna kyrkor uppmanar vi därför till en omedelbar nedtrappning av denna konflikt, så att människor i Ukrainas liv, mänskliga rättigheter och värdighet skyddas, säger LVF:s generalsekreterare Anne Burghardt i pressmeddelandet.

– Det här är en tid för kyrkorna i Europa och globalt att forma en stark allians av solidaritet med människor som är rädda för effekterna av ett krig i Ukraina. Det här är en tid för att samlas i bön för de människor som har makten att fatta beslut som kan rädda liv och möjliggöra fred”, säger CECs generalsekreterare Jørgen Skov Sørensen i ett pressmeddelande från CEC. 

Även Kyrkornas världsråd uppmanar till bön för Ukraina på sin hemsida. I ett uttlande undertecknat av generalsekreterare Ioan Sauca fördöms all användning av väpnat våld och han kräver ett omedelbart slut på de väpnade insatserna.

”Vi är starkt övertygade om att dialog – baserad på folkrättens principer och med respekt för etablerade nationsgränser –  är den rätta vägen för att lösa spänningarna i Ukraina” skriver Ioan Sauca.

När kyrkornas världsråds centralkommitté möttes i mitten av februari fanns det ett förslag på bordet om att ställa sig bakom en rapport om situationen i Ukraina, Ryssland och Belarus. Men efter protester från den ryskortodoxa kyrkan ströks dessa skrivningar, rapporterar tidningen Sändaren.  

– Det var smärtsamt för många av oss att vi inte kunde uttala oss gemensamt på något sätt när vi möttes med hela centralkommittén, skriver Sofia Camnerin, generalsekreterare för Sveriges kristna råd och ledamot i Kyrkornas världsråds centralkommitté, i ett mejlsvar till Kyrkans Tidning.

Kyrkornas världsråds centralkommittés uttalande mot Rysslands agerande blockerades av den ryskortodoxa kyrkan, säger Sofia Camnerin, generalsekreterare för Sveriges kristna råd. Foto: Mikael M Johansson

Sveriges kristna råds styrelse formulerade på sitt möte den 18 februari en bön för Ukraina som de delar på sociala medier.

– Fred är vägen till fred, har kyrkorna i Sveriges kristna råd uthålligt hävdat inte minst sedan 2013 och Kyrkornas Världsråds konferens, säger Sofia Camnerin.

 

Sent under torsdag eftermiddag kom också ett uttalande från Sveriges kristna råds presidium som utöver generalsekreteraren består av ledarna för Svenska kyrkan, katolska kyrkan, pingstförsamlingarna och Syrisk-ortodoxa kyrkan i Sverige.

Sveriges kristna råd uttrycker bestörtning över Rysslands angrepp på Ukraina och skriver att de fördömer invasionen:

”Vi tänker inte låta krig leda till kyrkostrid. Genom de ekumeniska nätverken fortsätter dialogen med ryska och ukrainska kyrkor. Vi tror fortsatt på förbön, dialog och att fred är vägen till fred.”

Sveriges kristna råd uppmanar församlingarna i sina medlemskyrkor att delta när världens kyrkor på askonsdagen samlas digitalt för att tillsammans be för Ukraina.

Ärkebiskop Antje Jackelén ber en bön för Ukraina på sina sociala medier:

Den avslutande sändningen av ärkebiskopens möte A week of neighbours inleddes med ett kort samtal om Ukraina. På frågan hur ärkebiskopen reagerade när hon fick höra nyheterna om Rysslands invasion i Ukraina svarade hon:

– Med stor oro. Jag tror inte jag var den enda som fällde tårar i morse. Det var en chock, trots att vi visste om risken. Det här är ett tillfälle att be och förbereda oss för att agera.

Ärkebiskop Antje Jackelén grät när hon hörde om den ryska invasionen, berättade hon i den avslutande sändningen av ärkebiskopens möte A week of neighbours. Foto: Skärmdump

Ärkebiskopen fick också frågan vad religion kan göra för att trösta människor som känner sig oroliga över situationen.

– Jag tror den kan göra mycket. Vi litar på Gud, som har varit vår trygga punkt i flera hundra år, i dåliga och i goda tider. Så vi känner till styrkan i eftertanke och bön, men vi vet också att tron ger oss motivationen att hjälpa till humanitärt och att hjälpa flyktingar, svarade hon. 

Lotta Sjöström Becker, Kristna fredsrörelsens generalsekreterare, säger att det är ”en mörk dag i historien”.  I ett pressmeddelande skriver hon att krig aldrig kan rättfärdigas och att det är dags för Sverige och EU att visa kraftsamling för demokrati och fredliga lösningar.

Vad bör ledarna i Sverige och EU göra?

– Satsa på att öka på de politiska och diplomatiska insatserna och inte svara med att öka vapenexport till Ukraina, säger Lotta Sjöström Becker till Kyrkans Tidning.

 

"Satsa på att öka på de diplomatiska insatserna, inte på att öka vapenexporten till Ukraina", säger Lotta Sjöström Becker, Kristna fredsrörelsens generalsekreterare. Foto: Kalle Jansson

 –  Jag tror att de länder inom EU som inte är medlemmar i Nato har en extra viktig roll just nu för att nyansera och spela ner Natos reaktiva militära roll, säger hon.