Kyrkornas världsråd behövs mer – men resurserna har minskat

Morgonbön i ekumeniska centrets kapell, innan coronapandemin slog till. I centret avlöser normalt besökare från världens alla hörn varandra – med eller utan förvarning – och förhandlingar

Kyrkornas världsråd med sina 350 medlemskyrkor är en global aktör. Världsrådet uttalar sig om allt från coronasmitta till fredsfrågor, och utgör en stark ekumenisk röst. Men nu drar medlemmarna in på finansieringen.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

Få tillgång till allt på sajten!

Första månaden 9 kr (ord pris 125 kr) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Morgonbön i ekumeniska centrets kapell, innan coronapandemin slog till. I centret avlöser normalt besökare från världens alla hörn varandra – med eller utan förvarning – och förhandlingar

Förra veckan möttes Kyrkornas världsråds exekutivkommitté digitalt. En av uppgifterna var att hantera besparingar. De väntas bli omkring 20 procent under innevarande år.

– Under mötet diskuterade exekutivkommittén planerna för verksamheten 2021. Intäkterna för nästa år kommer också att minska, men med hur mycket vet vi inte förrän i september då alla partner ska ha svarat. Vi vet till exempel ännu inte vilka bidrag vi kommer att få ifrån Sverige, säger Marianne Ejdersten, kommunikationsdirektör på Kyrkornas världsråd, KV.

Det var andra gången KV:s exekutivkommitté möttes digitalt sedan coronapandemin började. Vid ett tidigare möte beslutade exekutivkommittén att generalförsamlingen skulle flyttas från 2021 och att tillsättningar av flera ledande positioner – bland dem ny generalsekreterare – ska senareläggas.

Nu beslutades att det högsta beslutande organet, generalförsamlingen, ska samlas i slutet av augusti 2022 i Karlsruhe i Tyskland.

– Världsrådet arbetar på många olika plan och spelar en oerhört viktig roll i världen, säger Marianne Ejdersten.

Men det ekumeniska arbetet väcker föga uppmärksamhet i Sverige, menar hon, och vidden av världsrådets påverkan är relativt okänd.

Ändå var det ärkebiskop Nathan Söderblom som en gång skapade förutsättningarna för KV, eller World Council of Churches, som det internationella namnet lyder. Och Svenska kyrkan är än i dag väl representerad i organisationens toppskikt.

KV:s roll är särskilt viktig i tider av kris. Doktor Manoj Kurian, KV:s ansvarige för hälsofrågor, understryker vikten av att informationen kring pandemier, som tidigare hiv och aids och nu corona, når ut till dem som bäst behöver den.

– Det är människorna i våra medlemskyrkor, gräsrötterna, som verkligen kan göra skillnad i världen, säger Manoj Kurian. Han står i ständig kontakt med Världshälsoorganisationen, WHO, i arbetet kring coronaviruset.

KV:s placering centralt i Genève ger möjlighet till samarbete på daglig basis med både WHO, Röda korset, och andra internationella organisationer. Men man har också mindre kontor i New York (FN), Jerusalem och Nairobi.

– Vi är en bred ekumenisk organisation med 350 medlemskyrkor, säger Marianne Ejdersten.

Med så många medlemmar har relationerna inte alltid varit så goda inom organisationen. Tidigare uppstod spänningar mellan mer progressiva västerländska protestanter och de mer traditionella ortodoxa kyrkorna, som bland annat hanterats genom att beslut numera endast fattas i konsensus, enighet, och inte genom majoritetsbeslut.

Romersk-katolska kyrkan är inte medlem, men relationerna är goda, inte minst efter påve Franciskus uppmärksammade besök på KV:s huvudkontor, Ekumeniska centret, för två år sedan.

I centret avlöser normalt besökare från världens alla hörn varandra – med eller utan förvarning – och förhandlingar och möten pågår ständigt.

– Vi ombeds hela tiden uttala oss om det mesta som händer i världen, säger Marianne Ejdersten.

Just nu handlar mycket om coronaviruset. Man har hållit ett nätseminarium om kyrkornas roll i krisen. KV och dess regionala ekumeniska organisationer har gjort uttalanden om vikten av att gemensamt bekämpa pandemin genom att anpassa gudstjänstfirandet världen runt.

– Men också annars vill internationella medier gärna ha med det kyrkliga perspektivet, våra medlemskyrkor behöver ofta veta var vi står i kontroversiella frågor innan de själva kan och vågar agera, berättar Marianne Ejdersten.

Fakta: Kyrkornas världsråd

Kyrkornas världsråd, KV, representerar 580 miljoner kristna i 120 länder.

Organisationen har 130 anställda på Ekumeniska centret i Genève, ekumeniska institutet i Bossey, i New York, i Jerusalem, Nairobi – plus drygt 450 förtroendevalda.

KV grundades 1948 i Amsterdam, på initiativ av bland andra den ekumeniske patriarken i Konstantinopel och ärkebiskop Nathan Söderblom i samband med Stockholmsmötet 1925.

Medlemskap erbjuds kyrkor med minst 50 000 medlemmar som erkänner övriga medlemskyrkors dop.

De flesta ortodoxa kyrkor är medlemmar, liksom många protestantiska. Romersk-katolska kyrkan är inte medlem, men är mycket involverad i vardagsarbetet och sänder representanter till KV:s möten. Svenska medlemmar i Kyrkornas världsråd är Svenska kyrkan och Equmeniakyrkan. Även Sveriges kristna råd är knutet till rådet.

Generalförsamlingen samlas vanligen vart åttonde år med delegater från alla medlemskyrkor.

Centralkommittén, med 150 medlemmar, möts i snitt fyra gånger mellan generalförsamlingarna och är det högsta beslutande organet mellan generalförsamlingarna.

Exekutivkommittén väljs av centralkommittén och möts normalt två gånger per år.

En generalförsamling föregås alltid av ett styrelsemöte, en centralkommitté. Den senaste skulle ha hållits i mars i Geneve, då också ny generalsekreterare efter Olav Fykse Tveit skulle ha valts. Olav Fykse Tveit har valts till biskop och preses i den Norske kirkes biskopsmöte. Men nu är centralkommittén uppskjuten till juni 2021 i och den biträdande generalsekreteraren, professor Ioan Sauca, uppehåller tjänsten till dess.

I centralkommittén sitter Stockholms biskop Eva Brunne och Celina Falk, förtroendevald ledamot från Svenska kyrkan. Kyrkoledare Sofia Camnerin representerar Equmeniakyrkan. Ärkebiskop emeritus Anders Wejryd är vald som president för region Europa.