Så vill kyrkostyrelsen satsa sig ur coronakrisen

1,6 miljarder kronor, eller drygt 500 miljoner kronor per år. Så mycket kommer Svenska kyrkans intäkter att minska åren 2021 till och med 2023. Det skriver kyrkostyrelsen i sin budgetskrivelse till kyrkomötet.

Under 2019 hade Svenska kyrkan sammantaget intäkter på 25,8 miljarder kronor, minskningen väntas bli omkring 2 procent. I budgetskrivelsen föreslår därför kyrkostyrelsen besparingar, rationaliseringar och stora utredningar av samordnad kapitalförvaltning, kyrkans framtida demokratiska struktur och stiftsindelningen.

– Vi behöver ställa frågor om vi har den bästa strukturen ekonomiskt och demokratiskt, vi måste vända på alla stenar och se på alla möjligheter, säger Wanja Lundby Wedin, förste vice ordförande i kyrkostyrelsen.

Om kyrkomötet säger ja kan utredningarna påbörjas nästa år.

– Det är bra att ha framförhållning, skriva fram analyser, och se hur vi fungerar demokratiskt. Men vi har inte bestämt att vi vill minska antalet förtroendevalda eller antalet stift, säger hon.

Kyrkans Tidning har berättat att Svenska kyrkan ska centralisera löneadministrationen och inrätta Svenska kyrkans lönecentrum i Uddevalla. Det är en av del förslagen i budgetskrivelsen och av kyrkans nya satsning på digitalisering och samverkan som det ska bli obligatoriskt för församlingarna att vara med i.

För att lönecentret ska kunna betala ut arvoden och ersättningar till alla förtroendevalda i landet har kyrkostyrelsen fastställt en nationell modell för arvoden och ersättningar som de ekonomiska enheter som ansluter sig till lönecentret måste anta.

I den digitala strategin ingår även ett förslag om ett gemensamt ekonomicenter som ska sköta all ”transaktionsintensiv ekonomihantering” i Svenska kyrkan. Det ska kunna spara mellan 250 och 500 tjänster i kyrkan.

I strategin ingår också digitalisering av medlemskommunikationen. Med hjälp av kyrkobokföringssystemet ska alla medlemmar som flyttar in, som har fått barn eller har barn i konfirmationsålder få en automatiserad inbjudan av församlingen. 

Digitaliseringen och samverkan ska spara pengar och låta församlingarna fokusera på det grundläggande uppdraget. Den ska betalas av nationell nivå och kyrkostyrelsen föreslår därför att kyrkoordningen ändras så att nationell nivå får mer av kyrkoavgiften.

I budgetskrivelsen föreslås flera utredningar – bland annat en av förutsättningarna för gemensam kapitalförvaltning. Stiften förvaltar prästlönefonder värda sammanlagt omkring 3,5 miljarder kronor, Svenska kyrkans nationella nivå har ett kapital som nu värderas till omkring 8,7 miljarder kronor.