Målet: Fossilfri begravningsbransch 2023

600 konferensdeltagare kunde se på fordon som utställare visade upp utanför konferenslokalerna och lyssna på en rad kunniga inom olika områden. Deltagarna var främst anställda och förtroendevalda inom församlingarnas begravnings- och kyrkogårdsverksamhet, men flera begravningsombud och en och annan präst fanns också i publiken.

SKKF, Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund, har satt upp målet att begravningsbranschen ska vara fossilfri 2023. Vid konferensen fick Birgitta Linåker, vikarierande kyrkogårdschef i Kalmar pastorat och Rickard Lundmark, kyrkogårdsföreståndare i Skellefteå pastorat, berätta hur långt de nått med sitt miljöarbete.

Både Kalmar och Skellefteå använder sedan flera år eldrivna fordon och laddningsbara mindre maskiner som häcksax och trimmer. Robotar har också blivit ett hjälpmedel.

– Vi använder dem på kyrkogårdar som ligger längre ut på landsbygden – om man behöver skicka folk dit tar det mycket tid och innebär stora kostnader, sa Rickard Lundmark från Skellefteå.

– Robotar har också en social funktion – ”nu kommer den lilla roboten” säger besökare, berättade Birgitta Linåker.

Kalmars kyrkogårdsförvaltning har prövat biobränsle som bygger på avfallsprodukter och kommer att gå över till det helt nästa årsskifte. 2023 räknar man med att vara helt fossilfri. Skellefteå har särskilda svårigheter.

– I de yttre församlingarna är det jättestora problem att biobränsle är stöldbegärligt, så om vi har egna tankställen blir det inbrott direkt, sa Rickard Lundmark.

Om vi kremerar 170 avlidna åt grannpastoratet, måste vi då skicka 170 fakturor? Kanske räcker det med att fakturera en gång i halvåret

Drivmedlet RME används i Kalmars krematorium sedan 2014, utan omställningsproblem. Rickard Lundmark trodde inte att Skellefteå kommer att använda RME för större maskiner. Det rapsbaserade drivmedlet är köldkänsligt och därmed mindre lämpligt där.

För att bli fossilfritt har Skellefteå ännu en ganska lång väg att gå, man kommer att formulera en handlingsplan som ett nödvändigt steg. I Kalmar är nästa steg att sätta upp solpaneler med batteriladdare för både förvaltningen och besökare.

Staffan Yngvesson, ekonom och utbildare för SKKF, talade om ekonomiska frågor. Ett problem som kyrkogårdsförvaltningarna möter är omgivningens okunskap om Svenska kyrkans organisation. En representant från Sollentuna berättade hur svårt församlingen har att få banklån till utbyggnad av krematoriet.

– Vi har 25 avtalsförsamlingar vars kremeringar vi sköter. Krematoriet är gammalt och vi behöver låna 55 miljoner för att bygga ut. Men banken säger ”ni har fem kyrkor och tre kapell – ni har mycket pengar, ni får inte låna”.

Staffan Yngvesson berättade att SKKF har informerat Svenska bankföreningen, men informationen har svårt att sippra ner till de enskilda bankkontoren.

Ett huvudbudskap från Staffan Yngvesson var att församlingarna måste bli bättre på administration för att använda sina pengar effektivt. 2003 var den totala kostnaden för begravningsverksamheten 3,3 miljarder kronor. I år har den ökat till 5,5 miljarder. Organisation och ekonomi behöver bli effektivare, underströk han.

Staffan Yngvesson rådde församlingarna att hitta gemensamma administrativa lösningar för att underlätta samverkan.

Ett tydligt område är faktureringar, där församlingarna är duktiga på att fakturera varandra – men inte effektiva, ansåg han.

– Om vi kremerar 170 avlidna åt grannpastoratet, måste vi då skicka 170 fakturor? Kanske räcker det med att fakturera en gång i halvåret, sa han. För mindre enheter kan faktureringskostnaden vara större än intäkterna.

Kyrkogårdsföreståndare Essunga kyrkogårdsförvaltning

– Att vi återanvänder gamla gravplatser och gravstenar. Återlämnade gravplatser blir lätt ödeplatser, och gravstenarna vill vi gärna slipa om och sälja till ett lågt pris till nya gravar. En person frågade själv efter en gammal sten av miljöskäl och jag försöker ofta föreslå, men även om man är positiv slutar det ofta i att man vill ha en ny sten. 

Ordförande i kyrkorådet, Halmstads församling

– Alla församlingar borde se till att ha begravningsplatser för dem som inte tillhör Svenska kyrkan. Vissa som inte har det försöker lasta över på andra församlingar. När man tar emot flyktingar och får bidrag för det måste man också ta ansvar för begravningsfrågorna. Vi har haft jätteproblem med det, kyrkostyrelsen och stiften borde ta upp frågan. 

Kyrkogårds- och fastighetschef, Vadstena

– Vi vill integrera människor utanför arbetsmarknaden genom att erbjuda dem jobb. Tanken är att vårt projekt Gröna fingrar ska ge rehabilitering där vi kan erbjuda Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen platser. Nu letar vi efter projektledare, och vi känner att det här ligger i begravningsverksamhetens intresse och ökar kvaliteten på kyrkogårdarna. Tanken är också att vi kan sänka begravningsavgifterna genom intäkterna från Försäkringskassan. 

kyrkogårdsföreståndare, Gävle pastorat

– Vi jobbar mycket med miljön och har en del eldrivna truckar och batteridrivna mindre verktyg som häcksax och grästrimmer. Vi tittar hela tiden på hur vi kan vara så miljövänliga som möjligt. Och vi använder inga kemiska bekämpningsmedel, utan använder hetvatten för att rensa grusgångar – det går tillochmed att använda på häckar.