Gym, lägenheter, teatrar, är några exempel på nya användningar av kyrkobyggnaderna i landet. Deallra flesta har levt vidare med en samhällsfunktion: som museum, bibliotek och teatrar. En tredjedel av de 1400 kyrkor som har sålts och byggts om har blivit bostäder.
En mindre andel av de Katolska kyrkorna har sålts jämfört med de protestantiska; omkring 15 procent. De blir också i större utsträckning bibliotek och museum, mycket på grund av att de säljs med en klausul som hindrar köparna att göra vad de vill med dem. De protestantiska kyrkobyggnaderna har i högre utsträckning förvandlats till kontorslokaler eller affärer.
Utvecklingen spås fortsätta också i framtiden. Den katolske kardinalen Wim Eijk sade i fjol att av ärkestiftet Utrechts 280 kyrkor kommer färre än 15 av dem att finnas kvar om tio år.
Den nederländska sammanslutningen CIO - 29 kristna kyrkor och 2 judiska församlingar – har en avdelning som arbetar just med kulturarvsfrågor. De menar att mellan 30-80 procent av alla byggnaderna kommer att tappa sin religiösa funktion i framtiden.
I fjol visade siffror från den nationella statistikmyndigheten att färre än hälften av landets befolkning identifierade sig som religiösa. Största gruppen är katoliker, 24 procent, medan sex procent är protestanter. Fem procent uppger att de är muslimer, rapporterar Dutch News.
Trouw har i undersökningen tagit hjälp av arkitekthistorikern Herman Wesselink, hämtat statistik från den nederländska kulturarvsmyndigheten, samt från öppna onlinedatabaser som Reliwiki.