Nu möjligt med beslut på distans

Uppdaterad.

Från årsskiftet finns bestämmelser i kyrkoordningen om beslut på distans. För att kunna tillämpa dem behöver dock varje stift, församling och pastorat fatta beslut om det, vilket inte så många hunnit göra än. Dessutom är domkapitlen och de nationella nämnderna undantagna i bestämmelserna. 

Därför har kyrkostyrelsen beslutat att göra det möjligt med beslutsfattande på distans för alla Svenska kyrkans organ, under vissa särskilda omständigheter. 

– I situationen när staten och myndigheterna går ut och säger att vi ska undvika fysiska möten och våra formella regelverk utgår från att beslutsfattande sker genom fysiska möten, har kyrkostyrelsen kommit fram till att vi behöver ha något vi kan tillämpa i den här extrema situationen, säger Patrik Lidin, expeditionschef på kyrkokansliets rättsavdelning.

Patrik Lidin säger att förutsättningarna för videokonferenser ser olika ut inom Svenska kyrkan. Det pågår en satsning på ”digitala arbetsplatser” och vissa enheter, som nationella nivån, har redan verktygen som behövs. Men långt ifrån alla har det. 

– Som en sista utväg, i den här situationen när vi talar om att skydda liv och hälsa, har kyrkostyrelsen bedömt att en miniminivå är en telefonkonferens. Det har alla möjlighet till.

Vad finns det för risker med beslut på distans?

– Anledningen till att grundregeln är fysiska möten är att det underlättar att man träffas på lika villkor. Det finns vissa informationssäkerhetsrisker. Under ett telefonsammanträde ser du till exempel inte vilka andra som finns rummet. 

– Det kan också finnas tekniska tjänster som inte är säkra och tekniken kan vara skakig. Du kan trilla ur ett möte och det kan vara svårt att höra och se. 

Hur gör man med en sådan sak som en sluten omröstning?

– Vi har en upphandlad tjänst sedan tidigare för att göra omröstningar, så det går att lösa. Det är klart att det är meckigare att sammanträda på distans, men det går. 

– Enligt kyrkoordningen är det kyrkomötet som ska fatta beslut om beslutsfattande på distans, säger före detta utredningssekreterare på kyrkokansliet och delaktig i skrivandet av kyrkoordningen under 1990-talet.

– Det är ett irreguljärt beslut av kyrkostyrelsen, men det är också en irreguljär situation.

2019 års kyrkomöte fattade beslut om en ordning för beslutsfattande på distanst. Den omfattade ledamöter i de beslutande och verkställande organen kyrkofullmäktige, kyrkoråd, stiftsfullmäktige och stiftsstyrelse. Ledamöter kan enligt kyrkomötesbeslutet delta efter beslut om detta i det aktuella organet, men det gäller inte ordföranden, inte kyrkomötet, inte kyrkostyrelsen, inte nämnder på nationell nivå, inte domkapitel eller andra former av beslutsfattande.

– Det finns inte reglerat i kyrkoordningen hur man ska hantera förändringar av beslutsfattandet i sådana här situationer. Det ska finnas en krisplanering, men detta finns inte med i någon sådan, säger Gunnar Edqvist.

– När kyrkoordningen kom till så tänkte man inte på att skapa bestämmelser som reglerar undantagssituationer som denna. Vi hade inte upplevt någon liknande situation, så det blev inte så.

Gunnar Edqvist bedömer att de nya riktlinjerna inte kommer att behöva användas så ofta.

– Årsmöten kan skjutas upp, ett tag. Det gäller fullmäktige också. Hur länge de kan skjutas upp regleras dock inte i kyrkoordningen. Årsredovisningslagen kan dock påverka sådana beslut. Stiften har dock att betala ut avkastningen från prästlönetillgångarna vid månadsskiftet juni – juli, det regleras i kyrkoordningen.

Gunar Edqvist säger att i kriser måste situationen hanteras. Alternativet till att besluta om riktlinjerna för kyrkostyrelsen hade varit att lämna det åt envar att lösa situationen efter egen förmåga, eftersom det saknas regler för sådana här situationer.

– Kyrkomötet får pröva kyrkostyrelsen beslutet i efterhand, om det var rimligt eller inte.