När en avliden kremeras tas metallerna tillvara, metaller som kan komma både från kistan och kroppen. I genomsnitt tillvaratas tre kilo vid varje kremering, en hantering som under ett år genererar 100 miljoner kronor i intäkter. Denna summa går idag till Allmänna arvsfonden men i en motion föreslogs att pengarna istället skulle tillfalla Svenska kyrkan.
- En intäkt på 100 miljoner kronor skulle kunna ge en sänkt begravningsavgift. Några förhöjda kringkostnader är det inte fråga om, utan det är en intäkt som skulle gå rakt in i ett välfungerande system, sa Sten Janson, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, som var en av motionärerna.
Han menade att motionen inte var ett angrepp på Allmänna arvsfonden, men att fonden i dag är överfinansierad och att ett tapp på 100 miljoner kronor knappast skulle inskränka dess verksamhet. Motionärerna menade att en omfördelning inte krävde en stor utredning från kyrkans sida, utan att kyrkan kunde vända sig genast till regeringen med en sådan förfrågan.
Socialdemokraterna stängde inte dörren
Organisationsutskottet ville avslå motionen, och flera ledamöter som gick upp i talarstolen pekade på svagheter i motionen. De menade dels att det var oklart hur pengarna skulle fördelas i kyrkan, dels att det antagligen skulle kräva en stor administration.
Socialdemokraten Robert Krantz påpekade att en del av metallerna kommer från de kommunala begravningsverksamheterna i Tranås och Stockholm, som nog inte har förståelse för att Svenska kyrkan ska få intäkterna från deras metallåtervinning. Han stängde dock inte dörren.
- Vi är inte beredda att stödja motionen i dess nuvarande form, men är intresserade av att fortsätta diskussionen om det finns andra förslag i den riktningen, sa han.
Brist på muslimska gravplatser
Socialdemokraterna Peter Weiderud och Klas Corbelius ville att kyrkostyrelsen skulle stötta Svenska kyrkans begravningsväsende att ta ett bättre mångreligiöst ansvar, med speciellt fokus på muslimska gravplatser. Peter Weiderud menade att detta var ett stort problem för många svenska muslimer att det saknas begravningsplatser där de bor.
- Det är ett generellt problem, det förekommer i alla stift, sa han.
Han menade att kyrkan måste visa att man klarar av att ta ett myndighetsansvar i denna fråga. Klas Corbelius var inte heller nöjd med att utskottet ville se ett avslag.
- När Länsstyrelsen i Skåne gjorde en granskning visade det sig att en hel del saknade muslimska gravplatser. I övriga delar av landet har man inte granskat det, sa han.
Alternativ för Sverige såg inte problemet
Men andra ledamöter menade att detta inte var ett generellt problem, utan att församlingarna ordnar begravningsplatser för minoriteter på pragmatiska sätt. Lars-Anders Espert från Alternativ för Sverige sa att han kom från en liten församling i Skåne, som hänvisar muslimer till en begravningsplats i Malmö.
- Jag tror inte vi ska göra muslimska gravplatser i varje församling utan små församlingar får försöka samarbeta med större orter i närheten, sa han.
Men han visade också förståelse för en församling som sagt nej till muslimska gravplatser. Det fick Peter Weiderud att reagera skarpt, och betona att rasism inte får undergräva kyrkans myndighetsansvar.
Kyrkomötet beslutade att avslå båda motionerna. I fråga om mångreligiösa begravningsplatser blev det dock mycket jämnt i omröstningen. 118 ledamöter ville ge ett sådant uppdrag till kyrkostyrelsen, medan 120 röstade emot det.
