Så gör kyrkogårdarna under Allhelgonahelgen

Grav och porträtt av Katarina Evenseth. Ej hennes grav.

"Vi deltar med varandra i sorg och saknad oavsett religion, ursprung och ålder," säger Katarina Evenseth. Foto: Marcus Gustafsson

Allhelgonahelgen är kyrkogårdarnas största helg på hela året. Planeringen av vad som kommer att ske är i full gång. Vi frågade ett antal kyrkogårdschefer vad som händer under helgen på deras kyrkogård.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

Få tillgång till allt på sajten!

Första månaden 9 kr (ord pris 125 kr) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Grav och porträtt av Katarina Evenseth. Ej hennes grav.

"Vi deltar med varandra i sorg och saknad oavsett religion, ursprung och ålder," säger Katarina Evenseth. Foto: Marcus Gustafsson

Katarina Evenseth, senior advisor på Göteborgs begravningssamfällighet och ordförande i Föreningen Sveriges kyrkogårdschefer

Katarina Evenseth

 

Har ni märkt ett ökat intresse bland allmänheten vad gäller allhelgonahelgen? Vad kan det bero på?

– Ja, intresset för att besöka begravningsplatserna i samband med allhelgonahelgen har ökat under de 35 år som jag har varit verksam inom begravningsverksamheten. Kanske är det vår största gemensamma högtid. Jag tänker att vi besöker begravningsplatsen för att andra gör det. Det har blivit lite av en återvändarhelg för utflyttade göteborgare. Familjerna träffas på kyrkogårdarna, besöker anförvanternas gravar och fortsätter sedan att umgås utanför kyrkogården. 

I Göteborg ställde två forskare frågor till besökarna och fick svar som: ”I Sverige går man till graven på allhelgona och tänder ljus. Det är så det går till och det är så man gör”. 

De som inte har någon grav att besöka i Göteborg besöker någon av minneslundarna och tänder ljus där och minns. På något sätt så har det blivit en manifestation för döden och livet. Vi deltar med varandra i sorg och saknad oavsett religion, ursprung och ålder.

Vad gör ni under allhelgonahelgen för att ta hand om kyrkogårds- och kyrkobesökare? 

– Vår personal visar besökarna till rätta, hjälper till att hitta ”glömda” gravar och svarar på frågor. Vi håller kapellen öppna och en del av Svenska kyrkans församlingar i Göteborg ordnar minnesgudstjänster i kapellen. I år funderar vi på att göra mer av detta och erbjuda besökarna miniföredrag i något av kapellen. Det är ett ypperligt tillfälle att informera om vad som händer på våra kyrkogårdar, aktuella gravskick och utbyggnader. Vi planerar även att något av föredragen ska ha ett djupare existentiellt innehåll.

Sara Nilsson, kyrkogårdschef i Hedemora, Husby och Garpenbergs församling, Västerås stift

Sara Nilsson

 

Har ni märkt ett ökat intresse bland allmänheten vad gäller allhelgonahelgen? Vad kan det bero på?

– Ja. Jag tror att det är en blandning av att det har blivit en tradition att gå och tända ljus, en tradition som inte är särskilt gammal men som är uppskattad, och att träffa andra människor som är där i samma syfte. Och att vi, församlingen och begravningsverksamheten, är på plats och möter människor, både i kyrkan och på kyrkogården. Det har också blivit en tradition att komma och träffa oss, åtminstone i vår församling.

Vad gör ni under allhelgonahelgen för att ta hand om kyrkogårds- och kyrkobesökare? 

– Vi har öppna kyrkor under större delen av dagen då man kan komma och gå som man vill. Vi har även namnuppläsning av de som har avlidit under året i samband med gudstjänsten.

Ute på kyrkogårdarna har vi fikatält där vi bjuder på kaffe och kaka och så grillar vi korv och bjuder på. Jag tror att det gick åt nästan 2 000 korvar med bröd förra året. Vi ställer ut eldkorgar och har hundratals marschaller utefter gångarna, besökare reser hit från kringliggande orter för att titta på det. Tyvärr så kom det en rejäl störtskur förra året så alla våra marschaller slocknade, men de hann brinna i några timmar i alla fall.

Och barnen som kommer får reflexer också.

Mikael Hjelm, kyrkogårdschef, Lysekils pastorat, Göteborgs stift

Mikael Hjelm

 

Har ni märkt ett ökat intresse bland allmänheten vad gäller allhelgonahelgen? Vad kan det bero på?

– Ja, vi märker ett ökat intresse för allhelgona på våra kyrkogårdar. Det senaste året hade vi upp mot 70 besökare.

Vad gör ni under allhelgonahelgen för att ta hand om kyrkogårds- och kyrkobesökare? 

–  De tio senaste åren har vi tänt marschaller och haft våra kapell öppna med personal och stilla musik. Under fem, sex år har vi också haft ett löst hopsatt band med upp mot fem musiker som är anställda hos oss. Det är ett privat initiativ som uppskattats mycket. Bandet spelar i kapellet och just förra året hade vi delar av kören utanför kapellet under ledning av vår organist.

Fredrik Johansson, en av två kyrkogårdsansvariga i Södra Tjusts pastorat

Fredrik Johansson

 

Har ni märkt ett ökat intresse bland allmänheten vad gäller allhelgonahelgen? Vad kan det bero på?

–  Intresset kring allahelgonahelgen ökar för varje år. Det har blivit vår stora högtid på kyrkogårdarna. Anledningen kan vara att vi annonserar i tidningar utanför kyrkogårdarna och även i vår tidning Andrum om att det finns personal och aktiviteter på kyrkogårdarna.

Vad gör ni under allhelgonahelgen för att ta hand om kyrkogårds- och kyrkobesökare? 

–  På våra landsbygdskyrkogårdar har vi personal på plats på alla kyrkogårdarna på fredagen och bjuder på kaffe, saft, kokt och grillad korv, pepparkaka och så säljer vi vår egen honung som kommer från våra kyrkogårdar. Medarbetarna delar ut informationspapper och hjälper till med alla frågor som kan dyka upp. På våra stadskyrkogårdar har vi personal på plats hela lördagen där vi gör samma sak som de andra gör på fredagen med korv, kaffe, honungsförsäljning. De är behjälpliga med allt från till att hjälpa till att tända ljus till att svara på frågor. På vår stora kyrkogård, Nya kyrkogården, har vi även en konstutställning med lokala konstnärer varje år.