Anställda på kyrkokansliet ska bli färre

På kyrkokansliet i Uppsala behövs fler generalister, och färre specialister, för att kunna möjliggöra en mindre kanslibemanning, skriver kyrkostyrelsen. Foto: Jim Elfström.

Kyrkokansliets anställda och uppdrag behöver minska för att nationell nivå ska kunna nå en hållbar ekonomi. Det bedömer kyrkostyrelsen i en skrivelse till kyrkomötet.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

Få tillgång till allt på sajten!

Första månaden 9 kr (ord pris 125 kr) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
På kyrkokansliet i Uppsala behövs fler generalister, och färre specialister, för att kunna möjliggöra en mindre kanslibemanning, skriver kyrkostyrelsen. Foto: Jim Elfström.

– Vi har inte pratat om hur många tjänster det kan handla om ännu utan mer om hur vi ska göra det här för att få ett hållbart kyrkokansli, säger Wanja Lundby-Wedin, förste vice ordförande i kyrkostyrelsen.

Vad som däremot har diskuterat är vilken typ av tjänster som behöver bli färre. Det handlar framför allt om specialister med enskilda ansvarsområden.

– Vi måste ha fler generalister. Personer med bred och djup kunskap om kyrkans områden. Det kan handla om jurister, teologer och samhällsvetare. Sedan kan det tillfälligt behöva anställas eller tas in experter för särskilda uppdrag.

Allt eftersom verksamheten på kyrkokansliet minskar kommer även antalet ekonomi-, personal- och kommunikationstjänster kunna minska.

Bedömningen som gjorts i kyrkostyrelsens skrivelse Verksamhet och ekonomi för Svenska kyrkans nationella nivå 2022–2024 är att nationell nivås årliga kostnader måste minska med 100 till 200 miljoner kronor för att nå en ekonomi i balans till 2025. Därefter krävs fortsatta årliga kostnadseffektiviseringar om 2,5 procent.

För att kunna minska antalet anställda måste uppdragen som handläggs på kyrkokansliet också bli färre. Mellan åren 2000 och 2018 fick kyrkostyrelsen i genomsnitt 13 nya uppdrag av kyrkomötet varje år.

– Jag är själv kyrkomötesledamot och vet hur lätt det är att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att utreda olika saker. Det kan vara uppdrag som pågår i flera år eller blir permanenta verksamheter på kyrkokansliet.

– Här har vi som förtroendevalda ett ansvar och måste i framtiden fundera över vad det är för uppdrag vi lägger på kyrkokansliet, säger Wanja Lundby-Wedin.

För att identifiera vilka uppgifter som i framtiden bör vara nationell nivås ansvar och vilka som inte bör vara det pågår ett samarbete med stiften.

– Det är processen med stiften som kommer ligga till grund för vilka uppdrag vi kan ta bort eller lägga över på stiften. Hittills har vi främst landat i vilka uppdrag vi inte kan ta bort.

Det handlar till exempel om att reglera kyrkoordningen, utveckla kyrkans röda böcker, ansvara för kyrkans utbildningsinstitut samt att företräda hela trossamfundet och vara den sammanhållande kraften.

När planeras det här arbetet att vara klart?

– Det är svårt att säga men vi har en målbild på 2030. För att nå långsiktig hållbarhet gäller det att inte tänka för kortsiktigt. Anses till exempel en rekrytering nödvändig så görs den, det finns inget anställningsstopp.

– Men arbetet är i full gång. Samtal pågår även med anställda på kyrkokansliet, det finns en stor förståelse för att det här behöver göras.

Fakta: Kyrkokansliet

På kansliet arbetar omkring 500 personer på elva avdelningar. Dit hör även ungefär 100 medarbetare som arbetar i Svenska kyrkans församlingar utomlands.

Avdelningarna arbetar på uppdrag av ärkebiskopen, kyrkomötet och kyrkostyrelsen.

Kyrkokansliet arbetar bland annat med omvärldsanalys, kyrkostatistik, barn- och ungdomsfrågor, minoritetsspråk, gudstjänstutveckling.

Det ligger i Uppsala.

Källa: Svenska kyrkan