Nedskuren välfärd ställer nya krav

Elinn Leo Sandberg, diakon i Helgeands församling i Lund, har undersökt hur församlingsbor upplever kyrkans ekonomiska stöd. Foto: Anna-Karin Olsson

Fler vänder sig till kyrkan när stödet från det offentliga inte räcker till och det ställer nya krav på diakonin.

Det menar Elinn Leo Sandberg som i sin masteruppsats undersökt Svenska kyrkans ekonomiska stöd.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

Få tillgång till allt på sajten!

Första månaden 9 kr (ord pris 125 kr) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Elinn Leo Sandberg, diakon i Helgeands församling i Lund, har undersökt hur församlingsbor upplever kyrkans ekonomiska stöd. Foto: Anna-Karin Olsson

Elinn Leo Sandberg har arbetat som diakon i åtta år och upplever själv att allt fler människor söker sig till kyrkan för att få hjälp med sin ekonomiska situation. I sin masteruppsats i socialt arbete har hon tittat närmare på varför.

– Den tydligaste anledningen är att det handlar om nedskärningar i välfärden. Man upplever inte att en inkomst från försäkringskassan, socialtjänsten eller arbetsförmedlingen är tillräcklig för att kunna betala sina räkningar, få mat på bordet, köpa lite baskläder och kanske göra en utflykt på sommaren. 

I studien har Elinn Leo Sandberg intervjuat nio personer i åldrarna 20 till 60 år, boende både i tätort och på landsbygd, som sökt ekonomiskt stöd från en diakon.

På den positiva sidan lyfts diakonernas bemötande. Församlingsborna ser ett egenvärde i samtalen och upplever det enkelt både att ansöka och beviljas bidrag. Men få känner till möjligheten och de som har hittat fram har inte fått informationen från kyrkan utan från någon de känner.

– Om man jämför med andra verksamheter så vore det ju konstigt att ha barn- och familjeverksamhet men inte berätta det för barnfamiljerna.

Elinn Leo Sandberg menar även att stödet skulle hjälpa mer om informationen blev tydligare, till exempel kring vilka saker som finns att hämta var och när. Annars riskerar personer att på grund av tacksamhetsskuld att tacka ja till mat de inte kan äta eller kläder som inte passar.

Personerna i studien beviljades vanligtvis bidrag på mellan 200 och 1 500 kronor per tillfälle. Elinn Leo Sandberg förespråkar större summor vid färre tillfällen.

– Då kan man lägga undan för att till exempel handla på rean. 

I det större perspektivet menar Elinn Leo Sandberg att kyrkan som organisation borde arbeta mer för att lyfta frågan om utbredd ekonomiska utsatthet.

Hon efterlyser en diskussion om förebyggande och genomgripande åtgärder, likt den inom det internationella arbetet. 

 

Kyrkans diakonala insatser ökar

Skillnaderna är stora mellan stad och land, särskilt när det kommer till anställda diakoner.

Men generellt ökade kyrkans diakonala insatser mellan 2016 och 2018. Det visar en ny sammanställning från kyrkokansliet.

Kontakttillfällena med personer som sökt stöd av diakonal karaktär har ökat med 16 procent. Förra året hade församlingarna totalt över 528 000 sådana kontaktillfällen, 45 procent av dem ägde rum i större städer.

Besöken på sjukhus eller andra institutioner har också ökat, med 16 procent. Under förra året gjorde medarbetare och frivilliga totalt 91 000 besök. Sett till befolkningsmängd är sjukhusbesöken vanligast på landsbygd och i mindre städer, där gjordes 103 besök per 10 000 invånare. 

Antal hushåll som fått ekonomiskt stöd har ökat med åtta procent. Under förra året fick 44 374 hushåll tillfälligt ekonomiskt stöd. Totalt betalades över 68 miljoner ut, vilket däremot är en minskning med drygt 10 miljoner, jämfört med 2016. 

Hembesöken har ökat med tre procent. Förra året gjordes totalt 111 000 hembesök. Bara 14 procent av besöken skedde i storstäder.

Antal frivilliga engagerade i diakonal verksamhet har ökat med nästan 19 procent. Totalt var antalet frivilligt engagerade i församlingarna 37 153 under förra året. 

Fyra av tio församlingar på landsbygden och i mindre städer har i dag inte tillgång till en diakon eller diakoniassistent, medan bara fem procent av församlingar i storstäder saknar sådan personal. 40 procent av alla församlingsdiakoner i Svenska kyrkan arbetar i större städer. 

Sett till befolkningsmängd är tillgången till församlingsdiakoner störst på landsbygden och i mindre städer. 

Källa: Svenska kyrkans analysenhet. Rapporten bygger på uppgifter från Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och Kyrksam.