Av den norska kyrkans 1 620 kyrkor blir totalt 220 kyrkor så kallade ”fredade” kyrkor och 750 ”listförda” kyrkor.
– Vi har med avundsjuka tittat på Sverige och den kyrkoantikvariska ersättningen – så vi är glada över de statliga medel som vi får nu. Vi vet ju att många kyrkor är i dåligt skick tekniskt sett, säger riksantikvarie Hanna Geiran, till Kyrkans Tidning.
Planen: Årlig ersättning 500 miljoner kronor
I år delar 44 kyrkor på 100 miljoner norska kronor (motsvarande 95 miljoner svenska kronor) – vilket slogs fast i årets reviderade budget. Men tanken är att programmet ska växlas upp så att ersättningarna årligen ska vara upp till 500 miljoner norska kronor.
Hanna Geiran berättar att strategin togs fram tillsammans med den norska kyrkan, och föregicks av en genomgång av kyrkornas skick.
– Ansvaret för underhållet av kyrkorna har legat på kommunerna, och i vissa fall har kommunerna fått prioritera hårt i budgeten, vilket ibland har gått ut över underhållet av kyrkorna.
Den nya strategin
Årets ansökningar gäller såväl huvudprojekt som projektering och planering av kommande åtgärder.
I den nya strategin finns tre bevarandeprogram utifrån kyrkornas ålder:
1) medeltidskyrkor (alla byggda före reformationen), 2) kyrkor från 1537–1850 och 3) kyrkor byggda efter 1850.
Medeltidskyrkorna blir automatiskt klassade som ”fredade”. Det finns 193 sådana kyrkor – i huvudsak medeltidskyrkor i trä och sten. Därtill finns det 27 nyare kyrkor som också faller under samma skydd.
Andra kyrkor klassas som ”listförda”. 300 av dessa är byggda 1600–1850, 450 är byggda efter 1850.
Fyra insatsområden
Strategin har fyra insatsområden:
Bevarande: Underhåll, säkring och konservering.
Kunskap och kompetens: Utveckling av kunskap och kompetens hos hantverkare, konsulter och förvaltare.
Upplevelse och förmedling: Anpassning för upplevelser och förmedling av kyrkans historia till olika målgrupper.
Engagemang och deltagande: Mobilisering av lokalsamhället och frivilliga för att delta i bevaringsarbetet.
Ersättningen utgår enligt en trappstegsmodell, där staten går in med en procentsats i förhållande till kostnaderna för projektet. Ju dyrare ett projekt, desto större andel står staten för.
Om projektet kostar upp till 30 miljoner kronor står staten för 50 procent av kostnaderna. För projekt i storleksordningen 30–70 miljoner går staten in med 75 procent. Allt över det täcker staten med 90 procent.
