Från och med januari 2022 ska en församling eller ett pastorat kunna överlåta en övertalig kyrkobyggnad till riksnivån. Christofer Lundgren, domprost i Strängnäs, är ordförande i styrgruppen för projektet.
– Det här blir ingen snabb lösning för enskilda församlingar. Överlåtelse till trossamfundet Svenska kyrkan, i praktiken Svenska kyrkan på nationell nivå, är en stor och mycket komplex utmaning. Vi har precis börjat arbeta.
– Projektet ska ta fram en metodik som gör en överlåtelse möjlig. Men jag måste redan nu flagga för att det inte ska finnas någon överdriven förväntan på att trossamfundet Svenska kyrkan kan ta över ett stort antal kyrkor som församlingarna inte har råd att hålla i skick.
Redan 2016 fattade kyrkomötet beslut om Gemensamt ansvar. Som ett resultat av beslutet togs bland annat fastighetsregistret i bruk i början av 2019 och nu arbetar församlingar och pastorat med att upprätta lokalförsörjningsplaner.
Detta kommer så småningom att landa i att församlingar inte har bruk för eller råd med vissa kyrkor.
Finansieringen är en knut att lösa upp. Kyrkounderhållsavgiften, som ännu inte har börjat tas ut, är ett möjligt instrument. Den ska betalas av församlingar som har fler kyrkotillhöriga per kyrkobyggnad än medeltalet kyrkotillhöriga per kyrkobyggnad i landet.
– Pastoralt teologiskt har vi också mycket att jobba med. Vad är ett kyrkorum och hur ska det användas efter överlåtelsen? Kyrkan kan ju inte användas av församlingen som tidigare, säger Christofer Lundgren.
– Ska den vara ett museum? Men byggnaden är ju en kyrka, både teologiskt och i allmänhetens ögon. Dessutom har vi bland annat ekonomi, juridik, kulturmiljö och fastighetsförvaltning att ta hänsyn till.
Varför börjar ni först fyra år efter kyrkomötets beslut?
– Kyrkomötet ger kyrkostyrelsen många uppdrag och det finns begränsat med resurser. Nu blev det möjligt att sätta i gång.
