Den 8 april lanseras Motverka sexuella övergrepp i kyrkan, en vägledning som innehåller Svenska kyrkans nya riktlinjer för arbetet mot övergrepp. Den ersätter de riktlinjer som kom 2011.
– Sedan dess har det hänt mycket. Vi har bland annat fått en samtyckeslag och dragit många lärdomar av metoo och uppropet #vardeljus, säger prästen Marit Norén, som är metodutvecklare på kyrkokansliet i Uppsala.
En mer omfattande vägledning
Grunden är densamma; alla former av sexuella övergrepp ses som oacceptabla och i strid med kristen etik. Men den nya vägledningen är mer omfattande och innehåller tre spår. De handlar om att främja trygga verksamheter och arbetsplatser, att förebygga övergrepp och hur det åtgärdande arbetet efter ett övergrepp ska hanteras.
– Det är viktigt att förstå att sexuella övergrepp och kränkningar kan ske även i kyrkan, även om man inte vill tro det, säger hon.
Även anställda kan vara utsatta
Att det sker blev mycket tydligt i uppropet #vardeljus, då kvinnor vittnade om olika typer av övergrepp i kyrkliga miljöer. Marit Norén menar att tidigare riktlinjer fokuserat på att besökare i kyrkan ska vara trygga, men att uppropet gjorde tydligt att även anställda i kyrkan kan vara utsatta.
– Vi såg också att det fanns en tystnadskultur, där många inte blev trodda när de berättade, säger hon.
Kramar är inte alltid välkomna
Marit Norén säger att #vardeljus gav exempel på vilka rum och platser som kan vara otrygga. Ovälkomna närmanden skedde i miljöer som i bilar, sakristior och kopiatorrum.
Uppropet satte också ljuset på att fysisk beröring kan upplevas väldigt olika.
– En kram kan absolut vara något positivt och stärka gemenskapen, men det krävs samtycke. Det ska alltid finnas en möjlighet att inte kramas, säger hon.
I vägledningen rekommenderas att vuxna ledare i kyrkan inte tar initiativ till kramar.
– Det kan vara svårt att säga ifrån om någon blir kramad av en överordnad, säger hon.
Gränser som inte ska överträdas
Unga personer ska visas särskild omsorg. Det gäller till exempel kontakter i sociala medier. Marit Norén menar att det måste finnas tydliga gränser så att till exempel ungdomsledare inte blir för intima i kontakten med barn och unga.
– Man ska kanske inte höras sent på kvällarna, för att det inte ska bli för privat. Det är viktigt att bygga relationer, men det ska samtidigt finnas gränser så att en vuxen inte kan utnyttja relationen, säger hon.
Jargongen ett tecken
Ett annat område där gränser är viktiga är jargongen på en arbetsplats eller i en grupp. Grova skämt kan vara ett tecken på att det finns problem.
– En hård jargong med sexuella undertoner är absolut något man ska hålla koll på, eller en hård vi och dom-jargong. Det ökar risken.
Redan i dag har varje stift kontaktpersoner som tar emot anmälningar. Enligt Marit Norén blir dessa kontaktade åtminstone någon gång varje år av människor som upplevt övergrepp.
– Jag tror tyvärr att det finns ett stort mörkertal, säger hon.
Kan skada tron
Alla sexuella övergrepp är förstås allvarliga, men Marit Norén tror att de som sker i en kyrklig miljö kan göra skada på många plan.
– Präster och företrädare för kyrkan har en andlig auktoritet. Den tillit och tro en människa har kan bli skadad, då blir det en form av dubbelt övergrepp.
