Olika åsikter om avkragningen

UPPDATERAS

Inger Harlevi, ordförande i kyrkorådet i Visby domkyrkoförsamling, är besviken över beslutet:

– Jag tycker det är djupt sorgligt. Jag förstår att ansvarsnämnden bara har två lägen, det är vitt eller svart. Jag hade önskat att man hade hittat vägar för att låta honom fortsätta, säger hon.

– Det är orättfärdigt att ett negativt beslut innebär att kragen ryker och att han inte får fortsätta vara präst. Han är en jätteduktig präst och har mycket att ge Svenska kyrkan.

Ansvarsnämnden kan bara fria eller fälla, anser du att regelverket behöver ses över?

– Det jag tycker är fel är att det bara finns att avskriva eller att ta kragen. En biskop är något alldeles särskilt. De har krav på sig som är större än för andra präster och om ett fel har begåtts och en biskop inte kan ha kvar det ämbetet borde personen kunna vara präst i alla fall.

Vigningslöftena för präster och biskopar är i största del samma, men du önskar ändå att han skulle ha kunnat bli kvar som präst?

– Jag hade önskat att han hade blivit friad. Jag förstår att det hade blivit en svår diskussion också av det beslutet. Men så mycket som man talar om förståelse och förlåtelse i Svenska kyrkan så borde det funnits en öppning i det här fallet.

Även Utlandskyrkan, som hör till Visby stift, har reagerat på tisdagens besked.

Kyrkoherde Maria Olofsdotter Bråkenhielm, Svenska kyrkan i Paris, säger till Kyrkans Tidning:

– Det är svårt att riktigt förstå, sorgligt och smärtsamt för alla inblandade och för hela Svenska kyrkan såväl hemma som i Utlandskyrkan.

– I nuläget får vi ta en dag i taget och hoppas på framtiden. Ur kriser föds något nytt men allt har sin tid.

Biskop emerita Tuulikki Koivunen Bylund, som hoppat in som kyrkoherde i Svenska kyrkan i London, är chockad över gårdagens besked.

– Det är alla medarbetarna här också. Före detta biskop Thomas var mycket uppskattad i vår församling både bland medarbetarna och församlingsborna. Alla är minst lika chockade som jag. Hur ska vi efter ansvarsnämndens beslut kunna profilera oss som en barmhärtig kyrka?

Tuulikki Koivunen Bylund har läst nämndens beslut och säger:

– ”Straffet” inte alls är i paritet med ”brottet”. Det känns inte alls bra att, som  jag ser det, biskopskollegiet har svikit honom. 

– Dessutom är jag rädd för att domkapitlet efter detta överhopas av anmälningar mot diakoner och präster som misstänks ha otillåtna relationer. Jag, om någon, vet hur det är att bli bedragen och jag känner stor sympati för de båda bedragna kvinnorna, men att straffa förövaren med att ta hans prästämbete är inte rätt väg att gå. Jag hoppas att det blir en ändring i kyrkoordningen.

Caroline Krook, biskop emerita i Stockholm stift, däremot har förståelse för beslutet och menar att det inte är konstigt att Thomas Petersson även blir av med prästämbetet.

– Ansvarsnämnden hade ingen annan möjlighet än att fria eller fälla och vi betraktar vigningstjänsten som en med tre olika uppdrag. Är man olämplig för ett uppdrag så är man därmed olämplig för de andra också. Det fanns inte möjlighet att säga: du kan inte var biskop för du har förlorat förtroendet i stiftet, men du kan vara präst.

Caroline Krook menar att om Thomas Petersson själv hade avgått som biskop innan frågan blev ett ärende i ansvarsnämnden är det sannolikt att han hade kunnat jobba som präst.

– Men i och med att det fanns ett ärende så kunde ansvarsnämnden inte avskriva det, säger hon och tillägger att det är viktigt att betona att det  inte handlar om någon sorts moralpanik.

– Principiellt kan en biskop naturligtvis vara kvar om man kraschar ett äktenskap, skiljer sig och gifter om sig. Det finns inget i kyrkoordningen som säger att en biskop inte kan vara skild.

Grundproblematiken handlar om förtroende och det är också det som gjort att man inte i kyrkoordningen skrivit in möjligheten att få prövotid eller varning som biskop.

– Man kan inte som biskop ha en ordning som innebär att man fått en varning eller prövotid och kan vara kvar om man bättrar sig. En biskop som har ansvar för tillsyn i stiftet måste åtnjuta förtroende.

– Däremot kan jag tänka mig att om han (Thomas Petersson) får tillbaka ämbetet, vilket är möjligt om förhållandena i situationen ändras, så har han ju ingen biskopstjänst längre men skulle kunna tjänstgöra som präst. Men det är ännu inte prövat.