Ärkebiskopen: Vi är fast beslutna att fortsätta arbetet mot antisemitism

Läs hela brevet här

Antje Jackelén skriver att beslutet i kyrkomötet var överraskande även för henne. 

- Jag har stor förståelse för att beslutet väckt kraftiga reaktioner, många av dem upprörda. Beslutet har lett till besvikelse och oro i de judiska gemenskaperna i Sverige. Samtidigt ser jag också att avståndet mellan det som beslutet säger och det som hörs är stort.

Kyrkomötets ekumenikutskott hade föreslagit avslag på motionen om folkrätt i Israel och Palestina, men med sifforna 123 röster mot 107 antogs ett modifierat förslag. 

- Biskopar och ärkebiskop har enligt vår kyrkoordning inte rösträtt i kyrkomötet. Personligen tror jag att det hade varit klokt av kyrkomötet att gå på utskottets förslag, men så blev det inte. Samtidigt är frågan om folkrätten något som ligger nära kyrkan och som vi försvarar i flera kontexter världen över, skriver Antje Jackelén.

Ärkebiskopen går vidare med att konstatera att det sprids en bild av beslutet som "inte är helt korrekt och som lätt kan leda till missförstånd och övertolkningar." 

- Jag uppfattar det som att det inte är frågan om folkrätt som väcker starka reaktioner, eftersom varje demokratisk stat ju är angelägen om att respektera den, utan det är användningen av ordet apartheid som framkallar vrede och sorg. Själv skulle jag inte använt ordet i det här sammanhanget.  

- Men jag är också medveten om att israeliska och andra människorättsorganisationer såsom B’Tselem, Yesh Din och Human Rights Watch i sina rapporter använt termen. Enligt vad jag förstår har kyrkomötet lutat sig mot dessa rapporter och därför funnit det relevant att även inkludera FN:s apartheidkonvention och Romstadgan när det gäller folkrättens efterlevnad. Beslutet innebär även att lyfta frågan om en granskning av hur den Palestinska myndigheten och Hamas lever upp till folkrätten.

- Även om jag tycker att formuleringen är olycklig är det tydligt för mig att kyrkomötets beslut på intet sätt är riktat mot judar som folk, vare sig i Sverige eller Israel, ej heller mot staten Israel. Det som avses är kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell rätt, det vill säga folkrätten i Israel och Palestina.

Ärkebiskopen avslutar mot en försäkran å biskopsmötets vägnar om att man är fast beslutna om att fortsätta arbetet mot antisemitism. 

- I vår kyrka vill vi arbeta för att få bort allt som kan tolkas som antisemitism eller förakt för det judiska folket och försvara dess rätt till sin historia, sin tro och sina seder.