Svenska kyrkan har ett stort fastighetsbestånd och har också satt upp målet att vara klimatneutralt redan 2030. För att lyckas med det krävs en enorm insats, enligt Gert Adolfson. Han är chef för egendomsavdelningen i Skara stift och ordförande i den styrgrupp som nu analyserar om och hur Svenska kyrkan ska satsa på solkraftsparker. Detta är en möjlighet att skapa en mer klimatneutral elproduktion.
– Frågan är otroligt strategisk viktig, både nationellt och globalt. Den var viktig innan Ukraina, men ännu mer nu, säger han.
Tanken är att solkraftsparker, som är fält med solceller, ska uppföras på lämplig mark som förvaltas av prästlönetillgångarna. Just nu pågår arbetet med att finna områden som kan vara lämpliga för solkraftsparker. Enligt Gert Adolfson är förutsättningarna goda.
– Om vi har tusen hektar solkraftsmark så räcker det i princip för att Svenska kyrkan ska bli självförsörjande på el, något som jag tycker är en fin vision, säger han.
Att enbart satsa på solceller som monteras på tak är inte ett alternativ om man vill bli självförsörjande, sådana solceller är inte lika kostnadseffektiva som större solkraftsparker. Samtidigt kommer solkraftsparker antagligen att upplevas som ett större ingrepp i miljön.
– Det klart att det kan möta motstånd, men man måste förlita sig på lagar, regler, förordningar och myndigheternas noggranna tillståndsprocesser. Det är ju så att alla vill ha grön el, men ingen vill att den ska produceras på hemmaplan och kanske störa närmiljön, säger han.
Några marker är ännu inte utsedda och formellt klara, men Gert Adolfson tror att den första storskaliga kyrkliga solparken ändå kan stå klar senast 2024. De mest lämpliga områdena är platser med stark solinstrålning till exempel nära kusten eller större sjöar. Viktigt är att det också finns möjlighet och närhet att koppla upp solparkerna mot det nationella elnätet.
Solkraftsparker kanske kan frammana bilder av väldiga skärmar som skapar en steril öken. Men gruppen utreder också hur parkerna kan bli platser för biologisk mångfald med samtidig produktion av grön solel och livsmedel, till exempel genom betande boskap.
– Vi tittar även på etiska frågeställningar. Idag står Kina för en stor del av marknaden. Hur produceras de där och vilka andra alternativ finns det i den globala marknaden? säger han.
