Svenska präster vädjar till patriarken: Ta avstånd från kärnvapen

Under kommunisttiden var den ryska ortodoxa kyrkan ofta förföljd, men i Putins Ryssland sitter staten och kyrkan i samma båt. Det gäller till exempel i försvarsfrågor, där delar av den ortodoxa kyrkan står bakom den politiska ledningens satsning på militären och även kärnvapen. En inflytelserik präst har sagt att landets kärnvapen är som skyddsänglar för den ortodoxa civilisationen.

Men det finns andra krafter i den ortodoxa kyrkan. 2019 krävde en kyrklig kommission att präster skulle upphöra att välsigna kärnvapenmissiler. 

Nu hoppas flera svenska präster på att den ortodoxa kyrkan ska ta ett ytterligare steg. I ett brev till kyrkans högsta ledare, patriarken Kirill i Moskva, ber bland andra Anna Karin Hammar och Carl-Henric Grenholm att han ska ta avstånd från kärnvapen. De är alla aktiva i ”Svenska präster och pastorer mot kärnvapen”.

– Vi är liksom alla andra rädda att kärnvapen kan komma att användas, skriver Anna Karin Hammar i ett mail till Kyrkans tidning.

Är det inte naivt att tro att Kirill ska lyssna på er?

– Vi vill tro att det finns en kärlek till Gud och allas liv på jorden också hos hans helighet patriarken Kirill. Han har en rik ekumenisk erfarenhet, bland annat som ung vid det ekumeniska mötet i Uppsala 1968.

I brevet skriver de att de förstår att patriarken möjligen ser västvärlden som delvis ansvarigt för kriget i Ukraina. Deras mål är inte heller att framställa västvärlden som oskyldig eller Ryssland som syndaren.

På vilket sätt är västvärlden ansvarigt för kriget i Ukraina? 

– Genom att människor även i väst delar människans existentiella brustenhet. Och åtminstone jag tänker att det bland annat tagit sitt uttryck i att vi inte strukturellt har satsat våra mesta resurser på att bygga gemensam säkerhet, förtroendeskapande åtgärder, utan fortsatt att framför allt bygga vår trygghet i väst på terrorbalans med ömsesidig avskräckning även med kärnvapen.

Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitet, har stor kunskap om den ryska ortodoxa kyrkan. Hon har själv inte undertecknat brevet, men hjälper till att sprida dess innehåll. Hon har inga förhoppningar om att Kirill kommer att påverkas, men tror att brevet kan stötta oppositionella i kyrkan. 

– Vi kommer att översätta det till ryska och det kan spela stor roll för biskopar och präster både i Ryssland och Ukraina, säger hon. 

Elena Namlis analys av patriarken Kirill är att han innerst inne inte har någon förkärlek för massförstörelsevapen, men att tiden nära makten gjort honom korrupt och feg. Det avspeglas också i hans kommentarer om kriget i Ukraina.

– Patriarken har uttalat sig, men väldigt mesigt. Han har sagt att han vädjar till alla sidor att vara återhållsamma och inte skada civila, säger hon.

Många inom den ortodoxa ryska kyrkan hade velat se ett tydligt ställningstagande mot kriget. Över 200 ryska ortodoxa präster har undertecknat ett upprop där de kräver ett slut på våldet och varnar för att alla människor på domedagen ska möta Gud. ”…vi vill inte att någon som ser sig som ett barn till den ryska ortodoxa kyrkan ska komma till denna dom bärandes på en tung börda.”