Prästgårdsliv berättat av en prästfru som var med

Margit Berger-Blomstrand, själv prästdotter från Småland och Öland samt prästfru, ger ord och gestalt åt den livaktiga prästgårdskultur som i Sverige förr. 

Berättelsen står på gedigen grund. Den bygger på dottern Ingegerd Blomstrands intervjuer med sin mamma under åren 1999–2000, brev och på bidrag till Växjö stiftshistoriska sällskaps projekt ihop med Lunds universitet 1987, Prästfrurollen under förändring.

Boken

Boken om Margit omfattar hennes eget liv, förfäder, utbildning, kultur och samhällsförändringar under mer än hundra år. I presentationen av boken ”Tidlösan" Margit, som ges ut av Recito förlag, skriver Ingegerd Blomstrand: 

”Som prästfru i Sävsjö i Småland (1930–1959), fick hon ett aktivt prästgårdsliv med möt­en med intressanta människor, knappa livsvillkor under krigs- och beredskapstider och sorgen att förlora två små barn. Hon blev senare prästfru i Fjelie, Flädie och Bjärred i Skåne (1959–1970) och i Las Palmas (1970–71). Till Lund kom hon under skilda tider som gymnasist, lärare och pensionär.

Blomman tidlösa, som lyser på hösten som en vårlig krokus, blir symbol för livshopp och ljus livssyn. Margits livskkärlek Harald kallade henne Tidlösan: hon upplevde tidernas växlingar med entusiasm, nyfikenhet och ett bevarat jag. Tiderna förändras, men höst blir alltid vår och blomstren återkommer.

Prästgårdskulturen

Förordet är skrivet av kyrko­historikern Lars Aldén, ord­förande i Växjö stiftshistoriska sällskap.
2021 skrev Margit Berger-Blomstrands son Anders Blomstrand om prästgårdskulturen i Kyrkans Tidning: 

”Vi som nu är den sista generationen, som vuxit upp med en prästgårdskultur, har fått upp­levelser och intryck av det mångfacetterade liv, som mötet med många besökande människor ­givit.