När lagen om Svenska kyrkan skulle formuleras förespråkade kyrkan att samma offentlighetsprincip skulle fortsätta att gälla. Ett av de huvudsakliga argumenten var att ”garantera bevarandet av Svenska kyrkans identitet och karaktär.”
En central tanke under relationsändringen var att skapa en ”varaktig lösning” med lagar som kunde gälla ”för överskådlig tid”.
Motioner om ändringar i lagen om Svenska kyrkan har varit uppe både hos kyrkomötet och riksdagen – samtliga har avslagits. Den första motionen till kyrkomötet avslogs enligt promemorian med motiveringen ”att lagen om Svenska kyrkan skulle ses som en av flera delar i det reformpaket som den förändrade relationen mellan staten och Svenska kyrkan utgjorde och att det inte var möjligt att bryta ut delar ur detta utan att det kunde få återverkningar på andra delar.” Andra återkommande motiveringar till avslag var att man inte sett någon anledning att förändra det som fungerar idag.
Promemorian avslutas med att konstatera att offentlighetsprincipen och lagen som Svenska kyrkan fungerar bra som de ser ut i dag.
– Slutsatsen från vår sida är att det här är så pass grundat i kyrkans identitet, och det har inte bara att göra med att det finns i lagen, utan det var kyrkan själv som ville ha det här. Det beskrivs vara av stor betydelse för den demokratiska ordningen och folkkyrkan. Det är en princip som har tyngd, säger Maria Lundqvist Norling.
Hon tror att det finns möjligheter att göra förenklingar utan att göra några lagändringar. Det arbetet kommer rättsavdelningen nu att fortsätta. Framför allt kommer de att titta närmare på kapitlen i kyrkoordningen som rör offentlighetsprincipen.
– Jag tycker själv att kapitlet är krångligt, fast jag är jurist och håller på med det jag gör. Det är inte så lättillämpat. Det har förts in ändringar och sen har inte strukturen på kapitlet setts över, så det har blivit lite av ett lapptäcke med tiden. Så det finns förenklingsmöjligheter inom kyrkoordningen och lagens ram.
