Så får prästen tala om hbtq

Kyrkosekreterare Cristina Grenholm satt i läronämnden 2005 och säger att ställningstagandet om att inte skuldbelägga homosexualitet och motverka diskriminering var viktigt för att göra upp med kyrkans historiska förtryck av homosexuella.

– Vi kan ha olika uppfattningar om det är rätt att välsigna partnerskap eller kyrklig vigsel av samkönade par. Men vi kan inte ha olika uppfattningar när det gäller att inte skuldbelägga homosexuell läggning.

Är 2005 års beslut en del av Svenska kyrkans lära, ordning och tro, som man vid prästvigningen lovar att följa?

– Det tillhör Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära att värna om den kristna etiken, om omsorgen om nästan och att kärleksbudskapet är i centrum. En central del av den lutherska teologin är också att vi är skyldiga att skaffa oss kunskap. På det viset är beslutet förankrat i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära.

Betyder det att den som avger vigningslöften också lovar att inte skuldbelägga homosexualitet?

– Det fat tas många beslut i kyrkomötet av betydelse för läran. Det är viktigt att identifiera centrum. Men att inte skuldbelägga människor är inte kontroversiellt, det är klart att det är centralt.

Cristina Grenholm säger att de olika synsätt som finns på homosexualitet och samkönade äktenskap inte betyder att Svenska kyrkan saknar en gemensam hållning.

– En organisation kan inte både säga ja och nej. Här säger Svenska kyrkan ja. Det finns en gemensam hållning, och därför ett ansvar för var och en i vigningstjänsten att förhålla sig till den på ett bra sätt.

Kan präster som anser att homosexualitet är fel uttrycka sin åsikt utan att gå emot 2005 års beslut?

– Det kräver en väldig omsorg om sammanhanget. Det man kan göra är att också då redogöra för hur vi som är för homosexuell samlevnad resonerar. På motsvarande sätt som jag alltid när jag undervisar om detta beslut också redogör för hur man resonerar när man har uppfattningen att det inte är rätt. den ska följa de fattade besluten eller inte.

Hans Stiglund var biskop i Luleå stift år 2005. Fyra år senare var han en av de biskopar som reserverade sig mot beslutet om samkönade äktenskap. Han säger i en skriftlig kommentar till Kyrkans Tidning att skrivelserna 2005 handlar om för kyrkan självklara förhållningssätt och att en persons sexuella läggning aldrig får ha betydelse för hur den bemöts i kyrkan.

”Det är självklart viktigt att framföra sin teologiska övertygelse på ett respektfullt och pastoralt klokt sätt. Detta kan ju även gälla för präster som är positiva till samkönade äktenskap och finns i församlingsmiljöer som inte kan bejaka denna teologi.”

Fredrik Sidenvall är rektor för LM Engströms gymnasium och sitter i kyrkomötet för Frimodig kyrka. År 2005 satt han i ekumenikutskottet och reserverade sig mot beslutet. Han var också mycket kritisk till 2009 års beslut.

Fredrik Sidenvall säger att Bibeln inte har några påbud eller löften kopplade till homosexuellt samliv. Men att den hållningen inte står i motsats till att inte skuldbelägga homosexuella.

– Kyrkan måste gå på den här smala vägen. Behålla sin integritet och därmed hävda äktenskapet så som det är instiftat, men också hävda barmhärtighet och kärlek till alla människor.

Hur kan präster med den hållningen förhålla sig efter 2005 och 2009 års beslut?

– När vi präster avlägger våra vigningslöften är det inte till att följa varje enskilt kyrkomötesbeslut. När det gäller Svenska kyrkans ordning är det den övergripande ordningen. Precis som jag betonar vikten av att vara ömsint mot människor och deras sexuella läggning, måste kyrkan ha stor ömsinthet till dem som, både av plikt och övertygelse, ställer sina tankar under den gudomliga uppenbarelsen i Bibeln.

Hur ska man uttrycka den hållningen utan att det blir skuldbeläggande?

– På ett ömsint sätt måste man säga att orienteringspunkterna i tillvaron, skapelsen och det mänskliga livet – äktenskapet mellan man och kvinna, finns med visst tydlighet i Bibeln. Men att ingen av oss lever ett liv som motsvarar facit, vi är alla i behov av Guds nåd, barmhärtighet och kärlek.

– Som kyrka behöver vi också motverka identitetspolitiken och säga att varje människa har ett absolut värde och inte kan reduceras till hudfärg, kön, eller sexuell läggning.

Lars Johnsson, Socialdemokraterna, var med vid beslutet 2005 men hänvisar till Jesper Eneroth, S gruppledare i kyrkomötet. Eneroth har tidigare drivit frågan att alla präster som vigs ska acceptera samkönade vigslar. Han säger att han blev förvånad och illa berörd över överklagandenämndens beslut i Luleå-ärendet.

– Är det så att nuvarande regelverk, trots många år av aktiv kamp att få upp diskrimineringsfrågan på agendan, inte är tillräckligt och vi har en ordning då man kan komma undan med den här typen av ageranden, drar jag slutsatsen att det är dags att komma med ytterligare en motion på temat.

Anser du att en präst ska kunna uttrycka åsikten att homosexualitet är fel?

– Vi kan ha olika syn på homosexualitet och äktenskapet. Men vi har en episkopal kyrka, där biskoparnas ställning och de demokratiskt fattade besluten är det som bildar vad Svenska kyrkans ordning är.

– Det ska finnas utrymme för tolkningsskillnader och kritik, men det är inte upp till den enskilda prästen eller diakonen om den ska följa de fattade besluten eller inte.