Så har antalet frivilliga i Svenska kyrkan minskat

Barn- och ungdomsverksamhet på vardagseftermiddagar har lett till färre frivilliga menar forskaren Sara Fransson på kyrkokansliet.  Foto: Marcus Gustafsson

De senaste fem åren har Svenska kyrkan tappat en stor andel frivilliga. Det visar kyrkostatistiken. 

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

En månad 9 kr

Få tillgång till allt på sajten i en månad för 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 105 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Barn- och ungdomsverksamhet på vardagseftermiddagar har lett till färre frivilliga menar forskaren Sara Fransson på kyrkokansliet.  Foto: Marcus Gustafsson

På fem år har antalet frivilliga i Svenska kyrkan halverats. Från strax över 70 000 personer år 2019 till strax under 35 000 år 2023.  Även om det kan förekomma en underrapportering, tror Sara Fransson forskare vid enheten för forskning och analys vid kyrkokansliet i Uppsala, att siffrorna som församlingarna har rapporterat in ger en korrekt bild av verkligheten. Orsakerna till tappet är flera, menar hon.

-Dels handlar det om pandemin. Många äldre som var frivilliga tidigare kom inte tillbaka utan tog restriktionerna som ett naturligt sätt att lämna sitt engagemang, säger Sara Fransson.

Brygga borta

Hon menar att det även finns mer strukturella utmaningar i en förändring av barn- och ungdomsverksamheten i Svenska kyrkan.

-Tidigare, under 90-talet, fanns en brygga inom församlingarnas olika delar som i större utsträckning än i dag möjliggjorde för konfirmandledare som blev för gamla för att ses som ungdomar att gå vidare till att vara till exempel ideella ledare i barnverksamhet, säger hon. 

Därefter kunde de kanske gå vidare till att bli gudstjänstvärdar och så småningom förtroendevalda. 

-Men då låg barngrupper ofta kvällstid eller på söndagar, nu är det vanligare att barnen ses efter skolan och då går ju ungdomarna som skulle kunna vara ledare själva i skolan.

Hellre projekt

Sara Fransson menar att detta har lett till en ökad professionalisering av barn- och ungdomsverksamheten. En konsekvens av att det finns färre ideella är att det också finns färre personer som rekryterar nya ideella.

-Ofta är det ju så det går till att någon som är aktiv får med sig någon annan, säger Sara Fransson.

-Människor anser sig i dag inte ha tid att socialiseras in i civilsamhället under längre tid utan de vill hellre delta i ett projektbaserat ideellt socialt arbete. Många föredrar att vara med i något som de vet när det tar slut. Det är en utmaning som hela det civila samhället möter.

Professionaliseringen, som startade redan på 80- och 90-talet i kyrkan, är dock inte lika tydlig i övriga delar av samhället, menar Sara Fransson. Det är först nu som anställda börjar ersätta frivilliga i till exempel idrottsföreningar.

Scouterna blir fler

I kyrkostatistiken ser man även ett minskad deltagande i kyrkans barn- och ungdomsverksamhet. Det finns många liknande exempel även i övriga civilsamhället. Men det finns också undantag:

-Scoutrörelsen växer. Den växte under pandemin eftersom man kunde vara ute, säger Sara Fransson.

Att vända trenden vad gäller frivilliga i Svenska kyrkan kräver ett långsiktigt arbete, menar Sara Fransson som föreslår en omvärdering av vad uppgiften är för någon som är anställd i kyrkan. Uppgiften kanske inte är att själv leda grupper utan i stället att leda frivilliga som leder grupper.
 

Fakta: Frivilliga i Svenska kyrkan

2023: 34 839

2022: 40 456

2021: 48 804

2020: 57 173

2019: 71 652

Antal frivilliga som unga konfirmandledare, inom barn-, ungdoms- och diakonal verksamhet samt kyrk- och gudstjänstvärdar.

Källa: Svenska kyrkan