Så kommer din kyrka att se ut år 2051

År 2051 kommer en tredjedel av Sveriges befolkning vara medlemmar i Svenska kyrkan. Det visar en ny prognos från kyrkokansliets enhet för forskning och analys över hur dop, inträden, utträden och dödsfall kan komma att påverka medlemsutvecklingen 2023–2051.

– Att inget kan ändra på den nedåtgående utvecklingen är något vi har att acceptera och förhålla oss till, säger biskop emeritus Sven Thidevall.

2051 markerar 100 år sedan instiftandet av religionsfrihetslagen, som ger rätten att lämna Svenska kyrkan utan att träda in i ett annat samfund. Det långa perspektivet är viktigt att ha med sig, menar Sven Thidevall.

– Den första religionsfrihetslagen kom 1860. Ända sen dess har det varit en liten rännil av folk som lämnat Svenska kyrkan. Den fortsätter och fortsätter, men det är aldrig något stort ras. Det här händer inte över en natt. Och det är heller inget man påverkar över en natt.

Minoritetskyrka 2026

Redan någon gång under nästa år förväntas medlemstalet att sjunka till under hälften av befolkning och Svenska kyrkan gå från majoritets- till minoritetskyrka.

– Vi kanske borde uppmärksamma Minoritetblivandets dag 2026. Det markerar, symboliskt, en förändrad ställning för oss som kyrka i samhället, säger Sven Thidevall.  

Han har varit redaktör för rapporterna i forskningsprojektet Folkkyrka i minoritet från Stiftelsen Sverige och kristen tro. Ordet folkkyrka har flera definitioner. En av dem är en kyrka med låga trösklar, tillgänglig för hela befolkningen.

– När vi var nästan alla, nådde vi också nästan alla. Vilka når vi inte med begränsade resurser? Risken är oerhört stor att vi mest når de skötsamma, välbärgade och inte längre de med minst ekonomiska resurser. Blir vi bara de välmåendes kyrka är vi inte en folkkyrka för alla.

"Vi behöver krympa kostymen"

Dödstalen är den variabel som påverkar medlemsutvecklingen mest. Dop, inträden och utträden har mindre effekt, men är samtidigt parametrar som går att påverka.

– Risken är stor att man stirrar sig blind på siffror och antingen blir förlamad eller desperat. Båda är lika illa, säger Sven Thidevall.

– Å ena sida ska vi förbereda oss på att vi blir färre och krympa kostymen på ett klokt sätt. Å andra sidan måste vi fundera på vad vi kan göra något åt. Erfarenheten visar att om vi som kyrka satsar på något så ger det resultat, därför är det viktigt att vi prioriterar klokt.

Kloka förtroendevalda en nyckel

Sven Thidevall lyfter konfirmandarbetet som ett gott exempel på detta, då konfirmander är en faktor som har stor påverkan på antal medlemmar på sikt.

Något annat som är viktigt för framtiden, säger Sven Thidevall, är kloka förtroendevalda. Färre medlemmar innebär mindre intäkter, vilket kan innebära svåra beslut i frågor som fastigheter och personal.

– Skillnaden mellan de delar av Svenska kyrkan som klarar och inte klarar att hantera utmaningarna kommer att bli tydligare. Då kan det uppstå tomrum där Svenska kyrkan inte längre finns närvarande.

– Omställningen gör ont och jag tror att det är till hjälp för oss om vi ser att den hänger ihop med en enorm omvandling av hela samhället.

Del av större samhällsomvandlig

Alla folkrörelser drabbas just nu av medlemsras, säger Sven Thidevall och jämför med de politiska partierna. Socialdemokraterna har till exempel tappat hälften av sin medlemskår sen år 2000 och Moderaterna 40 procent.

Med 3,87 miljoner medlemmar 2051 kan Svenska kyrkan fortfarande vara Sveriges största medlemsorganisation. Men Sven Thidevall poängterar igen att det inte är siffrorna som är det viktiga.

– Statistik ger aldrig hopp. Hopp uppstår när människor möts. Svenska kyrkans hemliga superkraft är att vi bildar församlingar där människor samlas. Mötet mellan människor, som finns i allt vi gör, blir allt mer betydelsefull i den samhällssituation vi är på väg in i, säger han.

Ärkebiskopen: Ingen naturlag

Ärkebiskop Martin Modéus tycker att prognosen är i linje med det förväntade, men han betonar samtidigt att det är just en prognos.

–  Det har setts som naturligt med en ständig kyrklig nedgång. Det tänkandet behöver vi bryta med, det är ingen naturlag. Vi ser hur konfirmationssiffrorna går att vända.

Antalet medlemmar påverkar ekonomin, men det är inte avgörande menar han.

– Resurser är inte bara pengar. Om 30 procent av det svenska folket är med i kyrkan och vill bära och hjälpa till, då är det väldigt många. Men om lika många är med, fast ointresserade, då blir det något helt annat.