Så ställer Svenska kyrkans församlingar om

Under parollen "ställ inte in - ställ om" hanteras de annorlunda förutsättningar som råder i tider av smitta. 

Salems församling välkomnar elever som inte finner studiero hemma, sedan gymnasieskolorna stängt. Församlingshem och kafé håller öppet som vanligt på vardagarna, men riktar sig just nu lite extra till ungdomar som också bjuds på lunch.

– Det är inte meningen att vi ska samla en massa ungdomar på en liten yta, det vore helt fel ur smittosynpunkt, säger Jennie Wall, kyrkoherde i Salems församling, mellan Botkyrka och Södertälje.

– Men i vårt församlingshem har vi stora ytor, konferens- och musiksalarna, där ungdomar kan sprida ut sig. Ännu så länge har det heller inte kommit några större grupper, men vi vill att man ska veta att det går bra att plugga hos oss i lugn och ro.

Jennie Wall säger att det finns ungdomar som har svårt att koncentrera sig i hemmiljö.

– Det kan vara många olika skäl, det kan vara missbruk eller psykisk ohälsa, eller bara svårt att få studiero. Det finns också många hem som har det tufft ekonomiskt och därför inte kan köpa lunch åt hemmavarande barn, därför har vi köpt in färdigrätter som de unga kan värma hos oss.

– En viktig funktion som församlingen fyller är att alltid finnas för den som behöver stöd och hjälp, inte minst nu. Det är därför vi väljer att ha fortsatt öppet. Människor behöver ju någonstans att vända sig. 

I Västerås domkyrka skulle påskvisningen för årskurs 2 snart ha premiär. De tidigare påskvandringarna skulle ersättas med en visning av ett påskträd som binder ihop den kristna berättelsen med de svenska påsktraditionerna. Eleverna skulle få ett sammanhang och en helhet genom trädet.

– Vi ville testa ett nytt grepp och förväntningarna var stora. I trädet finns sådant som är kopplade till påsken. Det finns till exempel elever i dag som inte vet vad aska är för något, säger Ingela Welén, pedagogi Västerås domkyrkoförsamling.

– Nu får skolor inte göra studiebesök längre, men vi har bestämt att göra en lektion via film, vilket skolorna nappat på. Filmen kan visas i klassrummet, och om distansundervisning blir aktuellt även i grundskolan kan lärarna skicka filmen till eleverna, säger Ingela Welén som tror att det skänker en viss trygghet med att hålla fast vid visningen trots att den sker via en film.

I Vaksala kyrkcentrum i Uppsala förändras också verksamhet, bland annat ersätts den populära tisdagsqigongen för seniorer med en promenad och lunchen efteråt blir kaffe utomhus.

Facebook fylls just nu av meddelanden om hjälp med inköp, ofta med en bedrägerivarning kopplad till information:

"Lämna inga pengar innan du har fått dina varor".

Gästrikekustens pastorat samordnar volontärer och anställda i pastoratet, och många står beredda att hjälpa den som har svårt att få hem det livsnödvändiga.

Oxelösunds församling uppmanar alla som tillhör riskgrupperna, multisjuka eller 70 plussare, att ringa ett nummer för hjälp med inköp och hemtransport av varor från på Ica eller apoteket.

"Ställ om kyrkans arbete. Men låt det inte betyda att församlingen stänger”, skriver biskop Fredrik Modéus i ett öppet brev.

Biskop Fredrik Modéus har i dag, skickat ut ett brev till alla församlingar i Växjö stift, med anledningen av coronavirusets spridning.

I brevet vänder sig biskopen till församlingsaktiva, anställda och förtroendevalda med uppmaningen att försöka hitta nya former för det traditionella församlingsarbetet:

”I detta brev vill jag vända mig till er alla som är en del av Svenska kyrkan i Växjö stifts församlingar med ett tydligt budskap: Ställ om kyrkans arbete. Men låt det inte betyda att församlingen stänger. Tvärt om. Vi behöver hitta nya sätt att vara kyrka utifrån de utmaningar som Coronautbrottet medför”.

Fredrik Modéus uppmanar församlingarna att fortsätt hålla kyrkorna öppna för ljuständning och andakt, att fortsätta fira söndagens gudstjänst och använda digitala medel för att nå dem som inte kan närvara.

Han uppmanar också till att fortsätta hålla kontakten med församlingsborna, men på nya sätt, och att hjälpa dem som är isolerade med till exempel matinköp.

”Svenska kyrkans liv kommer att se väldigt annorlunda ut den närmaste tiden. Vårt liv som kristna kommer i lägre grad att präglas av gemenskapen i söndagens gudstjänst och mer av bönen och de tjänster vi gör i vardagen”, skriver biskopen.

Kyrkoherde Hans Johansson i Boden, som också ingår i Luleå stifts krisledningsarbete, lyfter fram diakonins betydelse.

– I dessa tider måste vi alla arbeta diakonalt. Mitt i den här svåra tiden är det positivt att uppleva alla goda krafter som mobiliseras. De diakoner som ansvarar för äldregrupperna, ringer sina kontakter nu i stället för att besöka. 

När det gäller lite yngre och rörliga pensionärer, tror Hans Johansson på att ses utomhus och med lite avstånd:

– Vi måste bryta den isolering som riskerar att uppstå med det här. Vårvintern är vår femte årstid häruppe, med solsken, snö och värme och det kan vara jätteskönt att komma ut tillsammans.

Hans Johansson exemplifierar med alla nya rutiner, som hur nattvarden ska firas, fridshälsningen göras, träffar hanteras, men återkommer till:

– Det här är hela tiden en balansgång. Vi ska rusta för det värsta men arbeta för det bästa. Vi måste hålla ett normalläge där vi tar det hela på allvar, men inte får panik. Det viktiga är att bidra till korrekt information, säger han och berättar om den man som via Svenska kyrkans sajt hamnade i telefon hos Hans Johansson själv häromdagen.

– Det var en äldre man som sa att han att han hade feber och inte kände sig kry, men att det inte var någon fara eftersom han inte tillhörde någon riskgrupp. Men jag visste vem det här var lite grann och sa till honom: Men du har ju KOL, jag tycker du ska ta kontakt med sjukvården.

Medarbetarna i Svenska kyrkan i Boden är i full kraft med att omsätta alla idéer för att möta människor på nya sätt. Eftersom vissa aktiviteter ställs in, frigörs nya resurser till att exempelvis hjälpa människor att handla. 

Engagerar ni volontärer eller är det medarbetarna som handlar?

– Vi har haft en fin och stor grupp volontärer ända sedan Balkankriget på 90-talet, men många av dem tillhör  ju själva en riskgrupp nu. Hittills har vi fokuserat på att det är våra egna medarbetare som ska handla åt behövande, för vi vill vara säkra på att det är friska människor som sköter detta. Men vi får självklart se hur läget utvecklas.