Svenska kyrkan kampanjar för höjd KAE

Ärkebiskop Martin Modéus, biskoparna Åke Bonnier och Eva Nordung Byström är några av de biskopar som skrivit debattartiklar och krävt mer pengar till underhållet av det kyrkliga kulturarvet. Foto/montage: Mikael M Johansson 

Många församlingar har inte längre råd att underhålla sina kyrkor. Nu genomför Svenska kyrkan en omfattande kampanj för att få politikerna att inse allvaret och agera.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

Få tillgång till allt på sajten!

Första månaden 9 kr (ord pris 125 kr) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Ärkebiskop Martin Modéus, biskoparna Åke Bonnier och Eva Nordung Byström är några av de biskopar som skrivit debattartiklar och krävt mer pengar till underhållet av det kyrkliga kulturarvet. Foto/montage: Mikael M Johansson 

Den kyrkoantikvariska ersättningen har inte förändrats sedan 2010, trots att kostnader för renoveringar och underhåll på många håll ökat dramatiskt. Politiker i flera partier har vid flera tillfällen sagt sig vara redo att höja ersättningen som idag ligger på 460 miljoner kronor per år, men när väl budgeten presenterats har det slutat i besvikelse för Svenska kyrkan.

- Vi lever i en avgörande tid. Det räcker inte längre med vackra ord, nu krävs det handling, säger Markus Dahlberg, chef för enheten för kulturarvsstöd vid kyrkokansliet i Uppsala.

Biskoparna är engagerade

Det nuvarande systemet bygger på att Svenska kyrkan vart femte år lämnar en mer omfattande rapport om det kyrkoantikvariska läget, något som skedde förra året. Under 2024 genomförs en så kallad kontrollstation då Svenska kyrkan och staten för en dialog och analyserar situationen. I samband med kontrollstationen försöker Svenska kyrkan nu påverka kulturdepartementet och ledamöterna i riksdagens kulturutskott.  

Åke Bonnier

Det hittills mest synliga tecknet på kampanjen är dock att biskopar i en rad stift skrivit debattartiklar och varnat för att kyrkobyggnader riskerar att förfalla. 

- Den här frågan är inte bara viktig för kyrkan utan för Sverige som land. Skara stift har över 400 kyrkor, varav många medeltida, och den kyrkoantikvariska ersättningen täcker inte de behov som finns, säger biskop Åke Bonnier.

Politikerna behöver komma ut i kyrkorna

Han tycker det är nödvändigt att informera ansvariga politiker om situationen, men vill gärna gå ett steg längre.

Markus Dahlberg

- Politikerna skulle behöva komma ut än mer i kyrkorna för att se själva hur det ser ut, säger biskop Åke Bonnier. 

Svenska kyrkan vill både nå allmänheten och beslutsfattarna med kampanjen. Markus Dahlberg uppfattar att det finns ett folkligt stöd för det kyrkoantikvariska arbetet.

- Vi vet att detta är något som väcker engagemang. Folk har i allmänhet en relation till den kyrka som finns i närheten.

Gör ett nytt försök

Han tycker att det finns ett intresse och engagemang även hos ledamöterna i kulturutskottet.

- Det är vår skyldighet att lyfta fram behoven för dem på ett tydligt sätt. Sedan gör ju de politiska överväganden, och dessa är inte alltid så lätta att förutse, säger han.

Ni har ju försökt tidigare, varför ska det lyckas nu?

- Vi kan bara konstatera att vi inte nått fram, men denna gång har vi försökt att vara ännu tydligare då vi beskrivit de behov som finns.

Politikerna lovar ingen höjning

Amanda Lind

Hur uppfattar då politikerna Svenska kyrkans kampanj? Miljöpartisten Amanda Lind, som är ordförande i kulturutskottet, ger en skriftlig kommentar till Kyrkans Tidning. 

- Jag tycker det är bra att kyrkan driver frågan så att den mer aktivt kommer upp på den politiska dagordningen nu inför den kommande kontrollstationen. Miljöpartiet ser att vi behöver värna det kulturarv som kyrkorna är, där den kyrkoantikvariska ersättningen är en viktig del, och ser över våra förslag på finansering.

Liberalen Jakob Olofsgård, som inte sitter i kulturutskottet men som är engagerad i frågan, är också positiv till Svenska kyrkans informationskampanj.

- Min uppfattning är att inte alla ledamöter känner till överenskommelserna kring Svenska kyrkans byggnader. Jag har mött åsikten att Svenska kyrkan ju får kyrkoskatt som går till underhållet, säger han.

Jakob Olofsgård

Även om han är positiv till intentionen så kan han inte utlova en höjning. 

- Det är fortfarande tuffa ekonomiska tider, och budgeten kommer att vara stram.

 

Fakta: 460 miljoner kronor

Nivåerna för den kyrkoantikvariska ersättningen (KAE) fastställdes till 460 miljoner kronor per år (enligt 1996 års penningvärde) i den statliga utredningen Den kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendomen och de kyrkliga arkiven [SOU 1997:43] inför separationen mellan stat och kyrka.

Den första utbetalningen av KAE var på 50 miljoner kronor och skedde 2002. Summan växte successivt till och med 2009, och därefter har den legat på 460 miljoner kronor.

När summan fastställdes 1996 hade Svenska kyrkan 7,5 miljoner medlemmar. 2023 var de 5,5 miljoner.

Församlingarnas ansökningar har under en rad av år mer än dubbelt överstigit den kyrkoantikvariska ersättningen.

Skulle ersättningen ha höjts enligt konsumentprisindex, med startår 1996, skulle det motsvara drygt 740 miljoner kronor 2024.

Svenska kyrkan vill höja den kyrkoantikvariska ersättningen från dagens 460 miljoner till 700 miljoner kronor år 2027 genom en höjning av KAE med 80 miljoner årligen under en treårsperiod med start 2025.

Kyrkan vill också att anslaget ska inflationsskyddas från och med 2028 genom en årlig uppräkning med till exempel konsumentprisindex så att en ny urholkning kan undvikas.