På en romsk del av S:t Pauli kyrkogård har det de senaste decennierna uppförts flera spektakulära gravar, i vissa fall i form av mindre byggnader. Nu vill Sverigedemokraterna utreda om gravarna har uppförts enligt gällande regelverk och om de är säkra.
– Jag har blivit kontaktad av kyrkogårdsarbetare som påtalat att detta är ett arbetsmiljöproblem, en säkerhetsrisk, säger Nichlas Holmgren Gellersten, som är kyrkorådsledamot i Malmö pastorat.
Anmält hos stadsbyggnadskontoret
Han har gjort efterforskningar och kommit fram till att alla utom en grav saknar bygglov. Han har därför anmält gravarna som olovligt byggande hos stadsbyggnadskontoret i Malmö.
– Eftersom det inte finns bygglov så finns det inte heller handlingar som visar hur gravarna uppförts. I teorin kan de rasa på besökare och kyrkogårdsbesökare.
Vill ni att de ska rivas?
– Vi vill att de ska åtgärdas, och det kan innebära att de kontrolleras och får bygglov, att de plockas ner eller att de rivs.
En grav betyder ju ofta mycket för de anhöriga. Kan man inte välja att se mellan fingrarna i sådana fall?
– Nej. Tänk om en grav skulle rasa över en besökare eller en medarbetare. Där går verkligen gränsen.
Agerar ni för att det är romska gravar?
– Likabehandlingsprincipen ska gälla för alla, oavsett om det är katoliker, muslimer eller pingstvänner. Man kan inte se mellan fingrarna i detta fall.
Har inte fått varningar
Kyrkogårdschefen Erika Kvist har inte fått några uppgifter genom förvaltningens arbetsmiljörapportering om att gravarna skulle ses som en fara. Samtidigt har inte dessa gravar kontrollerats ur säkerhetssynpunkt, något som görs med vanliga gravstenar.
– Vi söker en besiktningsperson som har kompetens att kontrollera konstruktionerna. Det kan vara så att konstruktionerna är säkra, men det kan också finnas brister. Det vet vi inte i dag.
Muntligt besked om att det var tillåtet
Enligt Erika Kvist ska den dåvarande ledningen för kyrkogården i början av 1980-talet haft kontakt med kommunen, och då fått beskedet att denna del av kyrkogården inte omfattas av kravet på bygglov. Nichlas Holmgren Gellersten menar att ett sådant besked inte räcker.
– Jag har hört ryktesvägen att det skulle ha funnits ett muntligt avtal. Men om en plats ska vara bygglovsbefriad så måste det finnas i kommunens bestämmelser, och jag kan inte se det i den gällande detaljplanen, säger han.
Inga undantag görs för kyrkogårdar
Stadsbyggnadskontoret bekräftar för Kyrkans Tidning att det kommit in en anmälan och att frågan kommer att utredas. Som alla liknande utredningar kan det leda till att kommunen agerar men också att ärendet avskrivs.
Enligt kommunikationschefen Malin Tykesson görs inga undantag för kyrkogårdar.
– Bygglov krävs för byggnader och anläggningar enligt plan- och byggförordningen. Det finns inga specifika regler för just kyrkogårdar. Bygglov krävs för det som är en byggnad i lagens mening, vilket innebär en bedömning i varje enskilt fall och att vi baserar vår bedömning på lagstiftningen och rättsfall.
Hon kan inte kommentera uppgifterna om att det getts muntliga tillstånd på 1980-talet.
– Vi har inget sådant dokumenterat. Det ligger alltid på fastighetsägaren eller byggherren att undersöka vad som gäller och det som man planerar att göra inom sin fastighet.
