– Det är roligt att det äntligen blir av, det har varit på gång länge, säger kyrkoherde Peter Persman, Örnsköldsviks södra pastorat.
Det vanliga inom Svenska kyrkan är numera att församlingar går samman, men i Örnsköldsvik södra pastorat blir de nuvarande sju församlingarna i stället nio vid årsskiftet.
– Tanken är att stärka den lokala prägeln och identiteten hos församlingarna. Vi har kyrkor och arbetslag i de tre kommande församlingarna, nu bildas även egna församlingsråd, säger Peter Persman.
"Stärka lokal prägel"
2022 bildades de två pastoraten Örnsköldsvik norra pastorat respektive Örnsköldsvik södra pastorat, efter att ha varit sex pastorat med elva församlingar.
Själevads församling är idag den största församlingen i Örnsköldsviks södra pastorat, med drygt 12 500 medlemmar. Övriga församlingar har mellan 400 och 3 500 medlemmar.
Uppdelningen har varit under utredning en längre tid och önskemålet kommer främst från förtroendevalda. Förslaget till delningen kom i en motion till kyrkofullmäktige år 2017 i dåvarande Själevad, Mo och Björna pastorat, och fick gehör.
– Förtroendevalda har tyckt att det varit svårhanterligt att församlingsrådet ska svara för tre olika lokala enheter. Ett pastorat fungerar som en samverkansorganisation där församlingen ska få möjlighet att bedriva sin grundläggande uppgift. Det måste vi hjälpa till och ge resurser till att göra.
Kan andra pastorat och församlingar inspireras av detta?
– Enligt kyrkoordningen är församlingen den lokala enheten där Svenska kyrkan framträder. Jag tror det är värt att fundera på att om man har en kyrka, firar gudstjänst och har resurser, då kan det vara naturligt att bli en församling.
För Själevads församling har det inte varit ett så stort kliv att ta för att genomföra uppdelningen. Församlingen har redan kyrkor, gudstjänster och kyrkomusiker i de kommande församlingarna.
För stor församling
En annan orsak till uppdelningen är storleksfördelningen på församlingarna i pastoratet. Att en församling är större än de andra sex tillsammans blir lite skevt, säger Persman. Och församlingsmedlemmarna går ändå till de kyrkor som de har närmast till, menar han.
– Vi har inte gjort någon undersökning av hur medlemmarna upplever detta. Men jag tror att så länge man är fri att välja var man kan ha sina förrättningar och bestämma var man vill engagera sig, spelar det inte så stor roll var man har tillhörigheten på pappret.
Enligt förespråkarna för förändringen är en fördel med uppdelningen är att det skapas en mer naturlig enhet utifrån församlingarnas lokala identitet och med tanke på det geografiska läget. Det blir också en tydligare närhet till församlingsrådet, och man kan värna om sin församling.
Men vad är nackdelarna?
– Det blir lite större organisation för de förtroendevalda och mer jobb. Men det är de som har drivit på uppdelningen och jag tror de ser en fördel med att utföra sitt uppdrag på ett meningsfullt sätt, säger Peter Persman.
Den 1 januari 2024 kommer det finnas församlingsråd i de nya församlingarna. I september kommer därför offentliga nomineringsmöten att hållas i såväl Själevad som i Gullänget och Domsjö.
