Även om det totala anslaget från staten har legat stadigt på 460 miljoner kronor har det för stiften inneburit stora variationer över åren. Om de senaste besluten jämförs – för åren 2019, 2020 och ramen för perioden 2021-2025 som nyligen beslutades - visar det både upp- och nedgångar för anslagen per år och stift (se tabell). För den kommande perioden är summorna desamma år för år.
Skara stift hör till de stift vars anslag växer nästa period. I år får stiftets kyrkor drygt 25 miljoner, nästa år drygt 42 miljoner. Och varje år 2021-2025 är ramen satt till 47 miljoner kronor. Sedan 2014 då anslaget var 55 miljoner har det inte varit lika högt.
– Beslutet var lite väntat – vi har ju väldigt många kyrkor, 400 stycken, så det är ett stort underhållsbehov. Det är troligen det som gjort att vi fått mer pengar nu, säger Inga-Kajsa Christensson, kyrkoantikvarie på stiftskansliet.
Många små församlingar, med långt fler kyrkor än vad församlingarna har användning för gör behoven stora i Skara stift.
– Den nya modellen är väldigt välkommen, många församlingar har det väldigt tufft med underhåll av sina kyrkor, säger Inga-Kajsa Christensson.
Ett argument för den nya modellen har varit att den ska göra anslagsfördelningen mer rättvis – blir det så?
– Ja, vi har kanske inte varit lika duktiga på att söka pengar som i andra stift, samtidigt som många församlingar har svårt med egeninsatsen. Så på så sätt blir det nog mer rättvist.
Finns det stora renoveringsprojekt som kan bli av nu med mer bidragspengar?
– Ja, vi har några större projekt som har fått vänta, till exempel Varnhems klosterkyrka, och renovering av fönstren på Mariestads domkyrka, som är väldigt omfattande. En annan förbättring är att arbetet underlättas genom att vi vet anslagsramen från början.
Stockholms stift hör till dem som får krympande anslag. I år får stiftens församlingar drygt 47 miljoner, 2020 drygt 40 miljoner. Men ramen för 2021-2025 ligger på strax under 24 miljoner kronor per år.
– Vi är förlorarna genom den nya modellen – vi får i snitt 12-13 miljoner kronor mindre per år, säger Jan-Åke Engfors, kanslisekreterare vid stiftskansliet. Den nya modellen är väldigt fyrkantig och inte behovsanpassad, som ersättningen var tidigare.
Jan-Åke Engfors pekar på att den nya ersättningen räknas fram utifrån antal kyrkor och byggnadsyta.
– I Stockholms stift har vi färre kyrkor, men de är stora och komplexa byggnader och därigenom mer kostsamma att renovera, säger han. Dessutom ligger kostnaderna i storstadsregionerna 15-20 procent högre än i övriga landet – vi får mycket mindre gjort för samma summa.
Jan-Åke Engfors pekar på att de många moderna kyrkorna i stiftet är kostsamma att underhålla – dessutom används stiftets kyrkor stora delar av veckan, vilket medför hårdare slitage. Ytterligare ett argument är att kyrkorna i södra Sverige far illa av väderväxlingar mellan plus- och minusgrader, och fuktigare klimat, jämfört med Norrlandsstiften.
– Man ska utveckla den nya modellen med fler parametrar, och vår förhoppning är att man tar hänsyn till våra argument, säger han.
