Skogsutredningen i korthet

Svenska kyrkans skogsutredning offentliggjordes på onsdagen, den 25 september. Utredningsuppdraget har varit att föreslå hur förvaltningen av skogen ska kunna bidra till social, ekologisk, ekonomisk och andlig hållbarhet. Nu är resultatet klart.

Ändringar i kyrkoordningen

• Förslaget som kyrkomötet ska ta ställning till är formellt förändringar i kyrkoordningen som föreslås träda i kraft 2026. 
• I dag står det i kyrkoordningen att förvaltningen av prästlönetillgångarna ska ge bästa möjliga avkastning. Den formuleringen stryks. I stället föreslås att prästlönetillgångarna ska förvaltas ”ändamålsenligt och resurseffektivt. Andlig, ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet ska säkerställas i förvaltningen. ”
   

Skogen föreslås delas in i tre kategorier

• 20 procent ska sättas av och skyddas från avverkning. I dag är kravet att minst 10 procent av Svenska kyrkans skogsmark vara avsättningar.
• En tredjedel av skogsmarken ska brukas med metoder som är snällare mot klimat och miljö. I kyrkans skogar i dag finns enbart vissa pilotprojekt med hyggesfria metoder som avverkning i mindre fyrkanter på ett område eller blädning där vissa äldre träd avverkas inom ett område medan resten av träden sparas. 

• Resten brukas med traditionellt trakthyggesbruk. Hälften av skogen som trakthyggesbrukas ska växa 20 procent över lägsta tillåtna avverkningsålder eftersom skogen då binder mer koldioxid.

Samernas intressen tillgodoses

• Ett särskilt fokus i utredningen har varit arbetet med åtaganden som Svenska kyrkan lovat att göra efter ursäkten till samerna. 
• Utredningen föreslår att vissa platser i skogen som är viktiga för den samiska andligheten skyddas helt från avverkning.
• Om avverkning ska ske i ett renskötselområde måste den berörda samebyn först ge sitt godkännande.

Mindre pengar från skogen

• Enligt utredningen beräknas förändringarna innebära att skogsbruket genererar 100 miljoner kronor mindre i intäkt per år, jämfört med i dag. 
• För att kompensera andelsägare i prästlönetillgångarna föreslås alla församlingar betala en ”hållbarhetsavgift” på mellan 0,4 och 0,8 öre per hundralapp av kyrkoavgiften till det nationella utjämningssystemet.

Ökat fokus på andlig hållbarhet

• Utredningen fokuserar extra på att definiera och resonera kring andlig och existentiell hållbarhet. 
• De tidigare ärkebiskoparna Antje Jackelén och Anders Wejryd har skrivit en teologisk reflektion till utredningen om ansvaret för att förvalta skapelsen. 

Utredningen föreslår också

• Att kyrkostyrelsen tar en mer framträdande roll och föreslår en nationell inriktning för förvaltningen.
• Ett råd för markförvaltning och en anställd skogsekolog. 
• Stärkt samarbete mellan församlingarna, stiften och egendomsförvaltningarna. Församlingar måste informeras om planerade åtgärder i skogen.