Uppdaterad
Mikael Jönsson, tidigare kyrkoherde för Svenska kyrkan på Costa del Sol får ett avgångsvederlag på knappt 1,9 miljoner, motsvarande 42 månadslöner.
Lena Ottosson, tidigare assistent med diakonal inriktning i församlingen, får även hon 42 månadslöner i avgångsvederlag, motsvarande knappt 1,2 miljoner.
Utöver avgångsvederlaget betalar Skut även 840 000 kronor till Mikael Jönsson för ersättning av tjänstebostaden. Motsvarande 20 000 kronor i månaden för 42 månader.
Det var i somras som Mikael Jönsson och Lena Ottosson stämde Skut. De ansågs sig blivit lovade sju års förlängning av sina tjänster. Men Skut:s ledning hävdade att tjänsterna skulle upphöra den sista december 2019.
Tingsrätten skulle hålla huvudförhandlingar den sista januari 2020, men innan dess kom parterna överens om en förlikning.
Kyrkans Tidning har sökt paret som inte vill ställa upp på en intervju, men i ett sms skriver Mikael Jönsson:
”Det här är inte det vi ville. Jag vill inte kommentera summorna. Låter den allmänna opinionen själv dra sina slutsatser.”
Skuts avdelningschef, Rickard Jönsson, svarar via mejl att Skut-avdelningen i Uppsala är nöjd över att man till slut kom överens, eftersom tvisten inneburit en jobbig process för alla inblandade:
”Det är mycket pengar, men i en förhandling är det två parter som ska komma överens. Vi ville inte ha den här konflikten men vi kan inte heller förlänga kontrakten.”
Varför valde Skut att betala ut 42 månaders avgångsvederlag, i stället för att förlänga tjänsterna? Enligt Rickard Jönsson beror det på att det finns juridiska svårigheter med anställningar i Spanien eftersom trossamfundet Svenska kyrkan inte är registrerad som arbetsgivare där.
”Det innebär bland annat att vi har dispens för socialförsäkringarna som enligt lag får uppgå till maximalt 60 månader. Vi vill även tidsbegränsa utlandsanställningarna till max fem år, för att hålla närheten till Svenska kyrkans verksamhet i Sverige.”
Betyder det här att man från Skuts sida ansåg att man inte skulle vinna i rätten?
"Det vill vi inte spekulera om. En process i tingsrätten, och eventuellt i arbetsdomstolen, skulle kosta mycket pengar men också innebära en förlängning av en situation som ingen mår bra av. Vi valde att fokusera på en lösning som båda parter kunde acceptera."
Anser ni själva att ni brustit i ert uppdrag som arbetsgivare för utsänd personal, med tanke på det här resultatet?
”Vi som arbetsgivare har brustit i att vi erbjudit förlängning av tjänsten innan vi kontrollerade möjligheten till fortsatt anställning i Spanien. Vi har nu sett över rutinerna när vi anställer personal och gör en utredning av förutsättningarna innan anställning erbjuds eller när vi erbjuder förlängning.”
