Experter larmar om Macrons planer för Notre-Dame

Foto: Johan Tollgerdt Många vallfärdar nu till katedralen för att beskåda skadorna efter branden. Insamlingen till Notre-Dames renovering har upphört. Enligt regeringen har det kommit in mer pengar än vad som behövs. ⇥foto: johan tollgerdt
Många vallfärdar nu till katedralen för att beskåda skadorna efter branden. Insamlingen till Notre-Dames renovering har upphört. Enligt regeringen har det kommit in mer pengar än vad som behöv. Foto: Johan Tollgerdt
Alexandre Gady, professor i konsthistoria vid Sorbonneuniversitetet i Paris. Foto: Johan Tollgerdt
Organisten Hampus Lindwall. Foto: Johan Tollgerdt

President Emmanuel Macron har lovat att restaurera brandhärjade Notre-Dame rekordsnabbt.

– Men katedralen kan skadas mer om det går för snabbt, varnar professor Alexandre Gady vid Sorbonne universitetet.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

Få tillgång till allt på sajten!

Första månaden 9 kr (ord pris 125 kr) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Foto: Johan Tollgerdt Många vallfärdar nu till katedralen för att beskåda skadorna efter branden. Insamlingen till Notre-Dames renovering har upphört. Enligt regeringen har det kommit in mer pengar än vad som behövs. ⇥foto: johan tollgerdt
Många vallfärdar nu till katedralen för att beskåda skadorna efter branden. Insamlingen till Notre-Dames renovering har upphört. Enligt regeringen har det kommit in mer pengar än vad som behöv. Foto: Johan Tollgerdt
Alexandre Gady, professor i konsthistoria vid Sorbonneuniversitetet i Paris. Foto: Johan Tollgerdt
Organisten Hampus Lindwall. Foto: Johan Tollgerdt

För en månad sedan brandhärjades Notre-Dame i Paris. President Macron har lovat att katedralen ska vara färdigrestaurerad i samband med sommar-OS i Paris 2024. Dessutom har han sagt att den ska bli vackrare än någonsin.

Men 1170 experter från hela världen har skrivit under en petition, lanserad av bland andra den kände konstexperten Alexandre Gady. De varnar för att det går för fort och kräver att presidenten drar ned på takten.

– Presidenten har inte förstått att här behövs djupt byggnadsvårdskunnande om exakta material och färger. Han tycks vilja storma fram och det kan vara farligt, säger Alexandre Gady som leder protesterna.

Han är knuten till Sorbonneuniversitetet i Paris samt är chef för Société pour la protection des paysages et de l’esthétique de la France, franska motsvarigheten till Riksantikvarieämbetet.

Katedralen är full av vatten efter släckningsarbetet och det kan skada stabiliteten

Experterna anser att restaureringen måste få ta den tid som behövs, även om det landar på tio eller tjugo år.

– Respekteras inte tidsramen kan man skada vår älskade katedral ännu mer, säger Gady.

Alexandre Gady, chef för franska motsvarigheten till Riksantikvarieämbetet. Foto: Johan Tollgerdt

Men Emmanuel Macron har i dagsläget inte lyssnat på kritiken. Förra helgen röstade Nationalförsamlingen med stor majoritet igenom flera kontroversiella undantagslagar. De går bland annat ut på att skyddet för historiska byggnader inte längre ska vara så rigoröst som tidigare.

I slutet av maj tas de upp i senaten, där oppositionen dock har majoritet.

– Den går emot regeringen gällande undantagslagarna, förklarar Alexandre Gady som hoppas att de blir stoppade.

Han understryker att politikerna måste förstå att elden inte är enda problemet efter branden.

– Utan katedralen är full av vatten efter släckningsarbetet och det kan skada stabiliteten, förklarar han.

Konsthistorikern Linda Hinners är den enda svenska experten som hann skriva under petitionen i tid. Nu går det inte längre. Hon fick information om petitionen av internationella kollegor.

– Det var glädjande att se den vilja och generositet som snabbt visade sig för att renovera katedralen, säger Linda Hinners som är knuten till Nationalmuseum och har intresse för fransk-svenska kulturförbindelser och kulturarvsfrågor.

Men hon betonar att restaureringen måste få ta tid.

– Här gäller det en katedral som har 850 år av historia inbyggt i sig. Så det behövs självklart eftertänksamhet, säger Linda Hinners och ger exempel på hur man återuppbyggde Katarina kyrka i Stockholm efter totalbranden 1990. Där använde sig slottsarkitekten Ove Hidemark av samma teknik och material som på 1600-talet.

– Tack vare det har kulturarvet och hantverkskunskapen kunnat bevaras.

Hur ska Notre-Dames spira byggas upp och hur ska taket restaureras?

Premiärminister Edouard Philippe har utlöst en internationell arkitekttävling. Även den har skapat en livlig debatt.

Traditionalister förespråkar ursprungliga material och exakta kopior medan futurister önskar moderna lösningar anpassade till nutida teknik.

Enligt en opinionsundersökning presenterad på France Info och i Le Figaro vill 55 procent av fransmännen att spiran byggs upp identiskt med hur den såg ut före branden.

Hampus Lindwall, organist. Foto: Johan Tollgerdt

Organisten Hampus Lindwall är bosatt i Paris och Bryssel. Han är en av få svenskar som gett konsert på Notre-Dames mäktiga orgel. Han berättar att orgeln faktiskt inte blev allvarligt skadad. Men det kom in mycket damm i orgeln och därför måste man ta bort och rengöra de åtta tusen piporna, en i taget. Han följer debatten på nära håll

– Fast det vore liksom att fejka om man återuppbygger spiran precis som den var. Man bör istället titta framåt, tycker Hampus Lindwall.

Bland arkitektförslagen märks en takbyggnad med kafé, ett tak med skog och takspiror utformade med hjälp av laserstrålar.

Professor Alexandre Gady tycker att de flesta arkitektförslagen hittills liknar en ploj.

– Många arkitektbyråer är enbart ute efter reklam. Samma sak gäller för många av de rika som donerar pengar, säger han.

Fakta: Notre-Dame

Brann den 15 april.

Grundades 1163. Katedralen, som ligger i Paris på ön Île de la Cité i floden Seine, formgavs av Maurice de Sully. Katedralen har klassats som ett världshistoriskt monument av FN.

Den är en viktig för den franska katedralgotik som växte fram under andra halvan av 1100-talet. Särskilt stor betydelse fick strävbågarna samt tvärskeppsfasaderna från 1250-talet.

Källa: NE