Målet är att hitta en ny kyrkogård, så stor att den har plats för 30 000 gravplatser. Det motsvarar ungefär 45 hektar.
Katarina Evenseth, chef på samfällighetens begravningsavdelning, 45 hektar är mycket mark!
– Ja, det är ungefär som Västra kyrkogården i Göteborg.
Måste det vara sammanhållen mark?
– Ja, helst, för då kan vi också etablera personalbyggnader och materialfickor. Det kanske ska vara en ceremonilokal på en så pass stor begravningsplats, så om vi börjar dela upp det så blir det ett logistiskt bekymmer för oss. Men allt är förhandlingsbart.
När behöver ni marken?
– Vi har reservmark så det räcker fram till 2030. Det vi framför allt behöver är mark för jordbegravningar. Företrädesvis för den muslimska befolkningen, för det är där vi ser stora ökningar av jordbegravningar.
Hur ska marken vara för att ni ska kunna använda den?
– Vi håller på att titta på kriterierna. Staden består till stora delar av lerjord, så jordkvaliteten är inga problem. Vi vill gärna att det finns möjlighet att ta sig dit med kollektivtrafik. Vi vill inte gärna ha mark där det finns fornlämningar eller berg. Det ska vara möjligt att gravsätta på två kistors djup, och helst inte inom ett vattenskyddsområde om man ska ta det väldigt kategoriskt.
Två kistors djup?
– Det betyder att det finns plats för två kistor i graven. Den ena lite djupare och den andra lite grundare. Ja, de står på varandra egentligen. Det är ett sätt att optimera markanvändningen så effektivt det bara går.
Vad har ni för budget?
– Den mark vi har i dag som vi inte själva äger bygger på nyttjanderätt och arrenden gentemot Göteborgs stad. Så om vi behöver köpa eller om vi kan få nyttjanderätt får vi titta på när vi kommer så långt, när vi vet vilket område vi pratar om. Men för att kunna fullgöra vår skyldighet som begravningshuvudman så behöver vi ju mark i någon form.