Stiftsstyrelsen: Ja till förslag om nya pastorat

I tisdags kväll bestämde sig en enig Stockholms stiftsstyrelse för att ställa sig bakom förslaget från arbetsgruppen för struktur- och indelningsfrågor som kom till efter tre samråd med berörda församlingar.

Stiftsstyrelsen gav också arbetsgruppen i uppdrag att ta fram ett reviderat beslutsunderlag, alltså själva remissmaterialet, till sammanträdet i maj.

– Det finns självklart ett antal intressekonflikter som vi tagit del av under samråden och utmaningarna är många, men vi har försökt vara konstruktiva, säger Olle Burell.

– Vi har tagit intryck av S:t Johannes förslag om en så kallad due diligence för att klarlägga de ekonomiska faktorer som inte framgår av församlingarnas årsredovisningar. Vi ska nu upphandla en sådan extern begränsad tjänst som gäller fastigheterna i de fem församlingarna som berörs av pastoratsbildningarna 2022. Det arbetet ska vara klart nästa månad då beslut fattas om remissen.

Syftet med remissomgången, maj till september, är att identifiera de styrkor, svagheter, möjligheter och utmaningar som ska hanteras i arbetet med de nya pastoraten. Stiftet kommer att erbjuda resurser till processtöd och expertis som efterfrågas från de pastorat som formas 2020-2021, förklarar Olle Burell.

Det nya förslaget innebär:

● De första steget blir att Stockholms domkyrkoförsamling delas upp i delarna Klara och Jakob, och Storkyrkoförsamlingen (Gamla stan). Ett storpastorat bildas på Norrmalm, bestående av Adolf Fredrik, S:t Johannes och Gustav Vasa, inklusive Klara och Jakob, den 1 januari 2022. På Södermalm sammanfogas samtidigt Storkyrkoförsamlingen och Maria Magdalena i ett pastorat.

● Senast 2030 ska ett pastorat bildas som omfattar alla församlingar på Norrmalm, även S:t Matteus.

● Senast 2030 ska det även finnas ett pastorat som omfattar alla församlingar på Södermalm, även Högalid, Katarina och Sofia.

Innan stiftsstyrelsen fastställer sitt slutliga förslag ska ett nytt samråd med Domkyrkoförsamlingen och Maria Magdalena församling ske eftersom de församlingarna inte samrått utifrån det reviderade förslaget.

I oktober tas definitivt beslut i frågan om hur Svenska kyrkan i Stockholms innerstad ska vara organiserad i framtiden. I november utses interimsdelegerade till de blivande pastoraten.

– Förslaget är en klassisk svensk kompromiss. Vi kommer framåt men i ett lugnare tempo, säger Olle Burell.

Reaktionerna på arbetsgruppens förslag är blandade. Åke Nordström, kyrkoherde i Gustav Vasa församling, är kritisk till den föreslagna kompromissen. Han vill ha en större sammanläggning direkt:

– Förslaget skulle innebära att den omfattande och svåra process som en sammanläggning innebär nätt och jämnt hinner sätta sig innan det blir dags att börja om. Ingen kan väl på allvar mena att man redan nu skulle planera för att utsätta personal och förtroendevalda för den påfrestningen två gånger i så rask följd endast för att ett litet antal förtroendevalda protesterar nu, säger Åke Nordström.

– Om den politiska förmågan att genomföra sammanläggningen inte finns just nu vore det bättre att sätta igång en process med inriktningen att hela innerstaden samlas i en enda enhet.

Hans von Schreeb, ordförande i kyrkofullmäktige i S:t Johannes församling, är främst kritisk:

– Flera delar i detta gör mig djupt tveksam: Tidsplanen är alldeles för knapp. Vi har en biskop som inte lyssnar. Att tvångssammanlägga ekonomiskt välskötta församlingar med sådana med ekonomiska svårigheter under förevändningen ”solidaritet” är inte rimligt. Det här måste få ta den tid en sådan här stor process kräver.

Ingrid Andersson, kyrkorådets ordförande (S) i Högalids församling och Johanna Öhman, kyrkoherde i Sofia församling och prost i Södermalms kontrakt, är glada att stiftsstyrelsens arbetsgrupp lyssnat på dem.

– Vi tror dock fortfarande inte på sammanläggning på längre sikt. Argumenten för att stora pastorat skapar rationaliseringsvinster och bättre församlingsverksamhet är fortsatt dåligt underbyggda, säger Johanna Öhman.

Olle Burell, vad säger du till dem som är fortsatt kritiska?

– Demokrati bygger ju på kompromisser. Vi vill att så många som möjligt känner sig nöjda. Det kommer alltid att finnas några som är fortsatt kritiska. Nu tar sig stiftsstyrelsen an de församlingar som har färre än 10 000 medlemmar redan i dag och jag tror att detta blir väldigt bra.