Stor press på kyrkorna i krisens Zimbabwe

"En kyrka måsta alltid vara oberoende", säger Kenneth Mtata, generalsekreterare för Zimbabwes kristna råd, som är mycket engagerat i landets politiska kris. Foto: Mikael M Johansson

Nära åtta miljoner människor har för lite mat, torkan gör att ingen el produceras i vattenkraftverken och köerna till bensinstationerna är oändliga. Nu kräver kyrkorna stora förändringar. 

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

Få tillgång till allt på sajten!

Första månaden 9 kr (ord pris 125 kr) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Taggar:

Zimbabwe
"En kyrka måsta alltid vara oberoende", säger Kenneth Mtata, generalsekreterare för Zimbabwes kristna råd, som är mycket engagerat i landets politiska kris. Foto: Mikael M Johansson

– Krisen i landet beror dels på den värsta torkan på 40 år, dels på att staten inte har förberett sig för ett krisläge. Och staten fungerar väldigt dåligt nu, säger Kenneth Mtata, generalsekreterare för Zimbabwes kristna råd.

– Det går rykten om att mat ska delas ut, men många menar att matutdelningen kan förvandlas till ett politiskt instrument, säger han.

Kenneth Mtata berättar om en situation där allt fler föräldrar inte har råd med sina barns skolavgifter längre. Avgifterna har blivit många gånger högre, men lönerna har inte höjts.

– Och sjukvården kollapsar. Enklare besvär behandlas inte, men det leder till svåra följder. Utan medicin mot högt blodtryck drabbas många av hjärtproblem och stroke.

Vår våldsamma historia har inte bearbetats och inte fått något avslut.

Vad är viktigast för kyrkorna i den här situationen?

– Att vi agerar med insatser i det akuta läget, men utan att tappa fokuset på långsiktighet.

Vad är det långsiktiga målet?

– Att åtgärda statens kris, säger Kenneth Mtata.

Den har flera orsaker, menar han; landet har inte hanterat sin historia, lagstiftningen hänger inte ihop och systemet korrumperar makthavarna.

– Vår våldsamma historia har inte bearbetats och inte fått något avslut. Det har skapat en känsla av bristande förtroende och misstänksamhet, säger han.

Foto: Mikael M Johansson

Den vita regimen besegrades 1980, och Rhodesia, som landet hette då, blev Zimbabwe. Men spänningar mellan de segrande rörelserna Zapu och Zanu resulterade i massakrer. Upp emot 20 000 människor kan ha dödats, de flesta Zapu-supportrar.

Zimbabwe är åter inne i en våldsam period. Polisen har angripit demonstranter som misshandlats, några har dött, andra försvunnit och våldsamma gäng beväpnade med machetes – som sägs stå under kontroll av politiker – bidrar till en känsla av laglöshet.  

– Till det kommer att lagstiftningen inte hänger samman. Den nya konstitutionen är från 2013, men många andra lagar är gamla och i stället för att anpassa dem till den nya konstitutionen vill regeringen nu göra 27 ändringar av konstitutionen.

Men den viktigaste orsaken till statens kris är att det politiska systemet leder till att de som har makten lockas att använda statens resurser för egen del.

– När mat till svältande ska delas ut, när arbeten ska fördelas, när statsanställda får sin lön utbetalad i US-dollar till en bättre växelkurs än den officiella och framtiden ser osäker ut, då berikar många sig, i stället för att göra sitt arbete.

– Många som sitter vid makten kan inte redovisa hur de fått sina rikedomar och de vill inte lämna maktpositionerna för då förlorar de sina inkomster och de riskerar att dömas för sina brott. Så att förlora ett val blir ett existentiellt problem för dem.

Foto: Mikael M Johansson

Lösningen är enligt Kenneth Mtata radikal:

– Först måste gamla makthavare lämna, och till det behövs morot och piska. Och vi måste välja mellan att låta dem smita med en del av stöldgodset, eller stanna och fortsätta att stjäla.

Sedan måste det skapas ett nytt sätt att vara medborgare, att lita på staten i stället för att vända sig till sin etniska grupp för att garanteras säkerhet.

Därför mobiliserar kyrkorna nu inför en folkbildningssatsning bland gräsrötterna, och en satsning mot samhällets toppar, för att skapa nya sätt att vara aktiva medborgare och för att kyrkornas medlemmar ska engagera sig.

Hur ställer sig medlemskyrkorna till alla de här idéerna?

– De står bakom dem. Men regeringen tycker inte om att rådet agerar som det gör. Den har skapat ett nytt alternativt ekumeniskt råd, som den hoppas ska vara lydigare och oppositionen hade nog hellre velat att vi bara krävt att makthavarna ska bytas ut.

– Men kyrkor kan inte följa en agenda som politiker bestämt. En kyrka måste alltid vara oberoende av politisk manipulation.

Fakta: Zimbabwes kristna råd

Har ett 30-tal medlemmar, bland andra Evangelisk-lutherska kyrkan i Zimbabwe, Anglikanska kyrkan och Metodistkyrkan. 

Har program:

  • för aktivt medborgarskap och god förvaltning,
  • mot kvinnomisshandel, som drabbar var tredje kvinna.

Är aktivt i den Nationella konvergensplattformen, en grupp som bildades i december 2019 och består av företrädare för kyrkor, civilsamhällesorganisationer, yrkes- och handelsorgaisationer som vill lösa krisen i landet.

Kenneth Mtata är generalsekreterare. Han har studerat förvaltningspolitik, är teologie doktor och har arbetat för Lutherska världsförbundet i Genève 2010–2016.