Svenska kyrkan deltar på klimattoppmötet i Glasgow

Henrik Grape är utlånad av Svenska kyrkan för att leda klimatgruppsarbetet hos Kyrkornas världsråd. Han är också delegationsledare för det interreligiösa nätverket Interfaith liaison committee. 

Som sådan kommer han att vara med på ett första möte på söndag i en synagoga i Glasgow där "vi resonerar oss fram i stället för att debattera".

Vad kan kyrkan bidra med?

– Vi har ett ansvar att handla, moraliskt och etiskt, och där har kyrkan en viktig roll att spela tillsammans med andra religiösa samfund. Det räcker inte med politiska och tekniska lösningar, vi måste ha med värderingarna också.

Utmaningarna är stora, har du hopp?

– Ja, det har jag. Vi har möjlighet att ändra utvecklingen, det visar inte minst den övning som covid-19 innebar. På kort tid kunde man göra mycket för att ställa om, man klarar av sådant som man trodde var omöjligt som att till exempel ta fram ett vaccin på så kort tid.

– Om man har rätt insikt om allvaret och kunskap kan man få till en förändring. Kyrkofadern Augustinus lär ha sagt att hoppet har två vackar döttrar, den ena är vreden över sakernas tillstånd och den andra är modet att göra något åt det.

Och så den obligatoriska frågan, hur tar du dig till toppmötet?

– Jag flyger, men det är inte för nöjes skull utan för att det är så vi byggt samhället nu. Det är det vi vill förändra.

Henrik Grape säger att det inte finns någon annan strukturell fråga som läggs så mycket på individplanet som klimatfrågan.

– Det här går inte att lägga på individuell nivå. Jämför med flyktingfrågan, hur många flyktingar tar du själv emot? är en fråga som ingen ställer. Vad gäller klimatet krävs stora strukturella förändringar.

– Självklart ska man fortsätta med livsstilsförändringar, men det måste till politiska styrmedel för att fatta de mycket stora beslut sonm krävs utifrån den mycket samlade vetenskapen.

Vad säger du till de länder som har intresse av att fortsätta precis som tidigare?

– Under Gamla testamentets tid fanns det falska profeter som sa att allt var bra, när det inte var det. Det finns vissa länder och företag som har intresse av att förhala processerna som gärna vill säga att det inte är så farligt, men det är är farligt. 

– En del länder tycks välja att sitta i baksätet av klimatarbetet som till exempel Kina och Ryssland genom att inte skicka sina presidenter till mötet, vilket de allra flesta kommer att göra.

Erik Lysén, internationell chef, hoppas att Svenska kyrkan tillsammans med andra ska skapa ett tryck på de politiska ledarna. Opinionstrycket omfattar bland annat skärpta nationella åtaganden samt löftet från de rika länderna från 2009 om att 100 miljarder dollar årligen ska ges till utvecklingsländerna i klimatanpassning.

Hanna Soldal är samordnare för globala påverkansfrågor på Svenska kyrkans ungas förbundskansli. Hon tar tåget på fredag till Glasgow för Svenska kyrkans ungas räkning, som en del av Svenska kyrkans delegation. 

– Vi hoppas att beslutsfattarna ska höja sina ambitionsnivåer för de kommande fem åren och lyfta in det globala rättviseperspektivet i klimatdebatten. 

– Act Svenska kyrkan har tillsammans med den globala Act-alliansen formulerat fem krav på klimatåtaganden. Under hösten har vi lyft dem genom en gemensam namninsamling. Den 2 november kommer den globala namninsamlingen att överlämnas till presidiet för klimattoppmötet vid ett interreligiöst event i Glasgow. 

Namninsamlingen har hittills fått in drygt 11 300 namnunderskrifter i Sverige.

– Jag hoppas att alla dessa underskrifter ska göra skillnad och att de ska fungera som ett påverkansverktyg för att få världens ledare att agera utifrån våra fem krav.

– Jag tycker att det är fantastiskt att vi som kyrka kommer att vara på plats i Glasgow, både inne på själva klimattoppmötet för att följa förhandlingarna och ute på stan som en del i civilsamhällets mobilisering.

– Genom vår närvaro visar vi att klimatet är en prioriterad fråga för Svenska kyrkan och Svenska kyrkans unga. Förhoppningsvis kan vi visa vägen för andra kyrkor som inte engagerat sig i klimatfrågan på samma sätt ännu. 

Hanna Soldal tycker att klimatfrågan är viktigf för kyrkan som en andlig och existentiell fråga, men också utifrån ett rättviseperspektiv.

– De människor som bidrar minst till klimatförändringarna är de som drabbas mest. Därför vill Act Svenska kyrkan tala om klimatfrågan, som en rättvisefråga. Våra perspektiv behövs i de här sammanhangen.