Svenska kyrkan kan vinna antipriset "Svenska greenwashpriset"

De som nomineras till priset uppmärksammas för att de, enligt Jordens vänner, har “gröntvättat” sin verksamhet eller organisation. Det betyder att de ha felaktigt framställt sin verksamhet som mer hållbar eller miljövänlig än den är. 

Nastaran Zargari, ordförande i föreningen, förklarar att Svenska kyrkans är nominerad på grund av kalhyggen och högt exploateringstryck i sina skogar. Något som enligt Jordens vänner bidrar till att Sveriges klimatmål blir svårare att uppnå.

Skogen som kolsänka

– Forskning visar att skogen fungerar som en kolsänka, något som är direkt avgörande om vi ska klara av klimatförändringarna. Vi kan se att Svenska kyrkan agerar i motsats när de inte skyddar sina naturskogar. Samtidigt fortsätter kyrkan att plädera för att man vill värna om ekosystemen och en levande planet, säger Nastaran Zargari. 

Föreningen har undersökt vad Svenska kyrkan lutar sig mot i sina beräkningar av skogens klimatnytta och delar den kritik som riktats mot Skogforsks rapport “Stiftens skogar och skogsbruk ur klimatperspektiv”. 

– Jag kan tänka mig att det finns många olika röster inom Svenska kyrkan som står i konflikt med varandra. De som är inne i verksamheten borde inte mörka hur forskningsläget ser ut – kalhyggen bidrar till utrotning, säger Nastaran Zargari.

Stor påverkan

Som landets femte största skogsägare har Svenska kyrkan stor möjlighet att påverka, anser Jordens vänner.  I nomineringen till Greenwashpriset står: “Istället för att kalhugga skogar och utrota biologisk mångfald skulle Svenska kyrkan kunna använda sina stora möjligheter att gå före i en omställning till naturnära hyggesfritt brukande.” 

Zargari säger att det korta svaret på frågan om vad Svenska kyrkan behöver göra är att sluta med kalhyggen, vilket hon anser går hand i hand med de värderingar som Svenska kyrkan står för.

– Det går att genomföra över en natt. Då skulle man snarare bibehålla skogens hälsa och bevara och förstärka biologisk mångfald. Svenska kyrkans står för värderingar som går i linje med miljörörelsen – allas lika värde och att man ska ta hand om det ekologiska systemet. Det finns stora möjligheter för kyrkan att gå i bräschen när det gäller att värna om livet.  

Föreningen hänvisar även till avslöjanden som gjorts om att migrantarbetare på mark som kyrkan äger som inte fått den överenskomna lönen.

Vad vill ni uppnå med priset?

– Vi hoppas på att nomineringen bidrar till att allmänheten får större medvetenhet kring frågan. Medlemmarna i Svenska kyrkan kanske får större insikt i arbetet med skogen och vi kanske lyckas påverka beslutsfattande organ i kyrkan. 

I höst kommer representanter från de nominerade bli inbjudna till bokmässan i Göteborg då det avslöjas vem som blir årets “greenwashare”. Om någon av aktörerna dyker upp önskar Jordens vänner kunna ha en diskussion med dem om deras arbete.

Svenska kyrkan svarar

Anneli Kihlstrand är ordförande för Egendomsnämndernas samarbetsorganisation (ENSO) och kommenterar nomineringen.

– Min omedelbara tanke är att Svenska kyrkan inte håller på med greenwashing. Det är bra att frågan lyfts fram för att det är förödande om man inte förstår klimatfrågans allvar. Mänskligheten har inte råd med greenwashing och det är inget vi sysslar med.

ENSO står bakom den studie de beställde av Skogforsk.

– Vi har stort förtroende för forskarna och tar till oss av deras resultat. Vi har även mycket stor skoglig kompetens hos de olika egendomsförvaltningarna runt om i våra tretton stift.

Kommer ni komma på bokmässan till prisutdelningen?

– Ja, vi ska givetvis vara på plats på bokmässan. Vi får se vilka det blir som kommer dit, säger Anneli Kihlstrand.

Stora Enso och Maud Olofsson

Greenwashingpriset har delats ut i 14 år och tidigare har bland andra Trafikverket, Stora Enso och Maud Olofsson utsetts till vinnare. Det är allmänheten som i första steget nominerar olika aktörer i samhället. 

Jordens vänners styrelse väljer ut kandidater efter att ha gjort efterforskning både av vad aktörerna gör och hur de framställer sig i sin marknadsföring. Sedan får allmänheten rösta på tre utvalda kandidater. Fram till slutet av september i år kan vem som helst rösta på de nominerade, som i år utöver Svenska kyrkan är Preem och Sveriges regering.