Osaklig kritik av rapport om kyrkans skogsbruk

”Svenska kyrkan är vilseförd i frågan om skogsbrukets klimatpåverkan” påstår Englund, Jonsson, Holm, Lindroth och Skytt i Kyrkans Tidnings nätupplaga den 15/5 2023.

I artikeln riktas hård kritik mot en Arbetsrapport från Skogforsk som redovisar aktuell kolbalans (lager och flöden av kol) för den skog som brukas av Svenska kyrkan. Rapporten ger dessutom underlag för stiftens framtida skogsskötsel. Särskild uppmärksamhet ägnas åt skogens kolbalans och hur skogsbruk kan bidra till att bromsa klimatförändringen driven av utsläppen av växthusgaser som koldioxid.

Att ett forskningsinstitut skulle ägna sig åt att vilseleda sina uppdragsgivare är ett allvarligt påstående, särskilt om det skulle stämma. Därför bör detta debattinlägg inte lämnas okommenterat.

Inledningsvis skrivs att rapportens kolbalans beräknats med en utvecklad metod. Men det handlar inte om en särskild ”metod” utan om en redovisning av den aktuella kolbalansen, baserad på vetenskapliga metoder. Vi kan kalla det för en nulägesbild vilken är värdefull för att kunna bestämma vart man vill komma. Den beräknade kolbalansen visar att kyrkans nuvarande skogsbruk minskar atmosfärens koldioxidbelastning med ca 800 000 ton CO2 årligen, genom ökande virkesförråd.

De fem debattörerna hävdar att skogsbrukets skördenivå bör sänkas kraftigt under de kommande 30 åren. Visst, minskad avverkning skulle under några decennier öka lagret av kol i skogen. Sannolikt skulle det också medföra ökad konsumtion av fossilt kol och ökad avverkning av skog på annat håll än hos svenska kyrkan. En ökad koluppbyggnad i skogen, till följd av mindre skötsel och avverkning, innebär samtidigt ökad risk för skador av storm, insekter och brand, vilka leder till att den i träden bundna koldioxiden släpps ut i atmosfären.

Debattörerna medger att ”ett skogsbruk som avverkar upp mot 80 procent av tillväxten ger en större klimatnytta än ett lågintensivt skogsbruk” men att detta tar lång tid (man föreslår 50–100 år). Svenska kyrkan, liksom andra svenska skogsägare, har dock haft ett ordnat skogsbruk under längre tid än så. Därför har Sveriges skogar de senaste hundra åren ökat sitt kolförråd motsvarande 40–50 års inrikes utsläpp på nuvarande nivå. Samtidigt har cirka 5 miljarder kubikmeter avverkats och förädlats. Hur stora mängder fossila kolföreningar som ersatts av dessa produkter är svårt att beräkna. Men betydelsen är långt större än den som uppnåtts genom det ökande virkesförrådet.

Omställningen till fortsatt välfärd baserad på en uthållig, grön ekonomi är inte problemfri eller enkel. Klimatnytta måste vägas mot flera sociala, ekologiska och ekonomiska nyttor, vilket framhålls i Skogforsks rapport. Att hitta rätt i en sådan sammanvägning är inte enkelt. Men att bortse ifrån dessa målkonflikter vore verkligen vilseledande.

Rolf Björheden, seniorforskare, Skogforsk
Johan Sonesson, seniorforskare, Skogforsk
Magnus Thor, forskningschef, Skogforsk