Svenska kyrkan klimatneutral till 2030

Kyrkan i Stugun var först ut med solceller på taket, en del av Svenska kyrkans klimatsatsning. Foto: Ellinor Ågevall

Kyrkostyrelsen har antagit en ”färdplan för klimatet”. Målet att vara klimatneutral ska främst nås genom egna utsläppsminskningar.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

Få tillgång till allt på sajten!

Första månaden 9 kr (ord pris 125 kr) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Kyrkan i Stugun var först ut med solceller på taket, en del av Svenska kyrkans klimatsatsning. Foto: Ellinor Ågevall

Uppdateras. Det var på ett sammanträde den 18 december som kyrkostyrelsen antog en ”Färdplan för klimatet”. Den kom till efter ett beslut av kyrkomötet.

Målet är satt till 2030, och då ska kyrkan vara klimatneutral. Vägen dit är uppdelad i etapper.

Den första etappen sträcker sig fram till slutet av 2022 och redan då ska varje stift ha genomfört samtal om klimatkrisen med ideella, förtroendevalda och anställda. Utgångspunkt för samtalen är biskopsbrevet om klimatet från 2019, som är en reviderad version av biskopsbrevet från 2014.

– Svenska kyrkan har sedan länge varit engagerad i klimatarbetet. Det är en självklar konsekvens av vår tro och teologi. Med denna färdplan blir arbetet ännu mer konkret och kraftfullt. Vi tar ett gemensamt ansvar för arbetet för ekologisk, ekonomisk, social och andlig hållbarhet, säger ärkebiskop Antje Jackelén i ett pressmeddelande.

Rent konkreta mål i färdplanen är att energianvändningen ska minska med tio procent till 2022, med utgångspunkt från år 2017. Klimatpåverkan från byggnaders energianvändning ska ha halverats och det ska finnas konkreta förslag på hur man kan utöka produktionen av förnybar el.

Svenska kyrkan äger 20 000 byggnader och har en energiförbrukning på cirka 500 gigawattimmar per år.

Församlingar och pastorat är självbestämmande, men i färdplanen finns ändå bestämmelser om att 20 procent av dem ska ha laddplatser och minst 40 procent av bilarna som ägs eller leasas ska kunna drivas fossilfritt. Fler pastorat och församlingar ska också använda sig av digitala möten och förvaltningen av mark och begravningsplatser ska vara hållbar och klimatsmart.

På kyrkomötet beslutade man att ge 25 miljoner kronor årligen under tre år till uppbyggnaden av färdplanen. Av de pengarna ska elva miljoner fördelas jämnt mellan de 13 stiften och övriga 14 miljoner fördelas av kyrkostyrelsens arbetsutskott.

Genom Act Svenska kyrkan kommer man också att stärka stödet till de människor som drabbas mest av klimatförändringar trots att de bidragit minst till dem. Påverkansarbetet för klimaträttvisa ska ha stärkts till 2022 i samarbete med Act Svenska kyrkans globala nätverk.

Per Rosenberg är tillförordnad hållbarhetschef i Svenska kyrkan och ansvarig för färdplanen. Han tror att man har goda förutsättningar att uppnå målet att vara klimatneutral 2030.

Arbetet är väl förankrat i stiften.

– Vi skickade ut en första version av färdplanen till stiften för kommentarer och efter det utarbetade vi den slutgiltiga färdplanen, säger han. Den är bejakad av samtliga stiftsstyrelser.

Enligt Per Rosenberg ska man hjälpas åt och jobba tillsammans för att hitta klimatsmarta lösningar.

Preliminärt så kommer kyrkostyrelsen att göra en grov fördelning av klimatpengarna i februari.

– Det kan vara så att olika stift tar ledningen i olika frågor, säger Per Rosenberg. Även om pengarna används på nationell nivå så kan ett stift ha ansvaret, till exempel i frågor om begravningsverksamheten eller arbetet med laddstolpar.

Man kommer att göra en uppföljning av arbetet på årsbasis.

– Vissa kommer ha kommit längre än andra, men det stora flertalet vill bidra till klimatprogrammet. Om vi har uppnått målen för etapp ett till 2022 så har vi gjort ett gott arbete.