Johannes Söderberg är mycket nöjd. Omtagningen beror på att ljuset inte varit rätt inställt. Efter att ha samlat klippbilder inne i kyrkan är det dags att spela in själva klockringningen med hjälp av kyrkvaktmästare Katarina Löfstedt.
Johannes Söderberg har stor nytta av sin prästerliga bakgrund, han prästvigdes i Strängnäs domkyrka 1991 och har jobbat i både Strängnäs stift och i Linköping.
– Jag vet hur svårt det är att stå där framme och få något sagt.
Han lägger sig aldrig i vad de medverkande säger, men ibland hur.
– Med åren har jag blivit mera frimodig i att ta diskussion om vad de egentligen vill säga.
Därför kan han med en naturlig auktoritet ge tips även till en biskop om hur han kan korta ner sin bön så att det blir bättre flyt.
– Litet mjukare, säger Johannes Söderberg, inför den sista omtagningen.
Ute vid dammen är det blåsigt och lite kallt. Men biskop Dalevi klagar inte, han är gammal ishockeyspelare.
– Vi hade ju uterink i Björneborg, skrattar han i snålblåsten.
– Vi får ta det på en tagning, skämtar biskopen.
Men så blir det inte. Det blir mer än fem omtagningar.
Omtagningarna beror på olika saker, han kommer av sig någon gång, störande ljud från ett gäng boulespelare från trakten och en lastbil passerar just när biskopen ska sätta sin berättelse.
– Vi behöver en rakare ingång, säger Johannes Söderberg litet uppfordrande och Sören Dalevi lyssnar och gör om igen.
– Glöm inte att säga Glad advent!