Underhåll kan ruinera pastoraten

Av Svenska kyrkans 610 församlingar och pastorat gick 46 stycken back under 2020. Riksgenomsnittet låg på 361 kronor i vinst per kyrkotillhörig.

Störst förlust per medlem redovisar Stockholms domkyrkoförsamling som gick drygt 11 miljoner back, motsvararande 4 300 kronor per kyrkotillhörig.

Det beror enligt domprost Marika Markovits främst på kostnader för fastighetsunderhåll och uteblivna entréintäkter på grund av corona.

Löderups församling gick drygt 900 kronor back per medlem. Församlingen har runt 1 700 medlemmar och fem kyrkor som alla är i behov av underhåll, berättar kyrkoherde Maria Olsson. Trots kyrkoantikvarisk ersättning, tre miljoner för 2020, räcker pengarna inte till.

– Det är en helt ohållbar situation. Vi kommer att gå omkull fullständigt om vi ska bära kostnaderna för underhållet av våra kyrkobyggnader.

– För våra behov behöver vi egentligen bara en kyrka, vi hade kunnat sälja, stänga eller riva de andra. Men så fungerar det i dag.

Församlingen är i färd med att sälja den fastighet som de kan och bedömer kunna klara sig utan, ett församlingshem. Men även de pengarna kommer snabbt att ätas upp av underhållsarbete, menar Maria Olsson.

– Vi har fortfarande en del kapital, men det minskar varje år. Det är en katastrofal situation och jag tror inte vi är ensamma om det här problemet. Det är de små församlingarnas förbannelse.

Vad innebär detta, kommer ni på sikt behöva säga upp personal för att kunna underhålla ­kyrkorna?

– Om vi ska börja säga upp personal behöver vi minska vår verksamhet och då tar jag hellre risken att sluta underhålla våra kyrkor.

Sett till hur mycket pengar församlingarna har i sina kassor ligger riksgenomsnittet på nyckel­talet soliditet, det vill säga hur stor del av enhetens tillgångar som finansierats med eget kapital, på 80 procent. Tolv enheter redovisade en lägre soliditet än 50 procent vilket innebär att mer än hälften av värdet på tillgångarna är belånat. Bland dem finns flera innerstadförsamlingar i Stockholm.

Gustav Vasa församling har runt 85 miljoner i lån och är den församling med högst lån i förhållande till sitt kapital. Det beror bland annat på lån till renoveringen 2016–2017. Församlingen gör vad den kan för att spara, säger kyrkoherde Åke Nordström, men påpekar också att det ser värre ut än vad det faktiskt är eftersom deras fastighet med församlingssal i centrala Stockholm som är värderad till 140 miljoner inte får redovisas som en tillgång.

– Vi minskar kostnader lite snabbare än minskningen i intäkten från kyrkoavgiften och lägger nu ett överskott på en miljon till det egna kapitalet varje år.

Kommer ni behöva minska på personal?

– Vi behöver inte göra något brådstörtat utan kan avvakta naturlig avgång, och så hoppas vi på en församlingsindelningsförändring så att vi kan administrationen kan bli mycket mer effektiv.

Under 2019 pågick en process för att lägga samman församlingarna Gustav Vasa, Adolf Fredrik och S:t Johannes på Norrmalm, samt slå ihop Maria Magdalena församling på Södermalm med Domkyrkoförsamlingen. Men på grund av kritik från flera berörda församlingar slopades förslaget.

Även Maria Magdalena församling har tagit stora lån, dels för att renovera församlingens bostadsfastighet med 33 lägenheter och dels för en kyrkorenovering.

– Vi amorterar varje år och kommer vid årsskiftet vara nere på 70 miljoner i lån, säger kanslichef Erik Hagman.

Församlingen ser över sina kostnader och hyresintäkterna från de numer totalrenoverade lägenheterna ska hjälpa till att stabilisera ekonomin på sikt. Men i och med att medlemmarna väntas fortsätta minska tror även Erik Hagman att det på tio års sikt kommer behövas större förändringar. En indelnings­förändring är en god idé tycker han, men tillägger att det är hans personliga åsikt och inte något som församlingen ställt sig bakom.

– Bland annat i Luleå och Härnösands stift har man jobbat med det här och det behövs en verklighetsförankrad process även i Stockholms stift kring hur man kan använda resurserna till den grundläggande uppgiften.

– Vi kan skruva ner och effektivisera. Men på Södermalm sitter vi med fyra förvaltningar i dag och ska man komma åt de riktigt stora besparingarna behöver man tänka pastorat.

Sunne pastorat uppvisade både ett minusresultat för 2020 och har en hög belåningsgrad. Orsaken är att församlingen nyligen renoverade församlingshemmet till en kostnad på 19 miljoner, varav 15 miljoner täcktes med lån. Kyrkoherde Hans-Viktor Krolovitsch säger att situationen var ohållbar ur ett arbetsmiljöperspektiv. Värmen i församlingshemmet fungerade dåligt och ventilationen var så eftersatt att personal med astma fick förvärrade besvär.

– Vi ville inte skuldsätta oss, men den här renoveringen var nödvändig, säger han.

Nu försöker församlingen avyttra allt som går för att stabilisera ekonomin. Prästgårdarna, en byggtomt och en arrendegård har sålts. Det finns också planer på att sälja ett 8 000 kvadratmeter stort markområde inne i Sunne. Pastoratet ser även över sina kostnader.

– Vi sparar i arbetet kring budgeten för 2022 och framåt så har jag bett alla verksamhetsledare att spara så mycket det går. Vi vill inte spara på verksamhet men det är bra att hålla koll på vad man behöver, att det är nödvändigt och inte lyx.

Pastoratet har en kyrkotillhörighet på över 70 procent men trenden med avflyttning från landsbygden har gjort att intäkten från kyrkoavgiften varierat.

– De problem som kan synas har vi gott hopp om att en långsiktig lösning kan finnas för. Fastighetspriserna på landsbygden har stigit kraftigt på grund av pandemin och det kan mycket väl bli en ändring, folk kan flytta tillbaka till landsbygden. Det har vi inte sett effekten av ännu.