Skogsutredningen: "Ta större hänsyn till samerna"

Göran Enander överlämnar skogsutredningen till generalsekreterarne Camilla Asp. Foto: Kristoffer Morén

Samerna föreslås få mer inflytande över kyrkans marker i renbeteslandet. Nära en tredjedel av den produktiva skogsmarken i de nordligaste stiften ska brukas med hänsyn till renbetet och inför beslut om skogsförvaltningen ska samer och kyrka vara eniga.  

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

En månad 9 kr

Få tillgång till allt på sajten i en månad för 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 105 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Göran Enander överlämnar skogsutredningen till generalsekreterarne Camilla Asp. Foto: Kristoffer Morén

– Försoningsprocessen med samerna gör också att kyrkan måste förändra sin skogsförvaltning. Förvaltningen av marken är central i processen. Tar inte kyrkan hänsyn till samerna och rennäringen i den, så saknar försoningsarbetet tyngd,  säger Göran Enander.

Skonsamt brukad gles tallskog

I försoningsarbetet har Svenska kyrkan åtagit sig att finna former för samers inflytande särskilt i frågor som är principiellt viktiga för samer. Skogsutredningen föreslår därför att Svenska kyrkans ska samråda mer med samer, och att samrådet ska nå samstämmighet. En skogsavverkning eller ett bygge av vindkraftverk ska inte genomföras om inte kyrkan är enig med företrädare för samerna i frågan. 

Utredningen föreslår att 33 procent av Svenska kyrkans produktiva skogsmark ska brukas hyggesfritt och att totalt åtta procent av marken ska anpassas till rennäringen så att mager tallskog gallras hårdare och markberedningen blir skonsammare.

En tredjedel anpassas till renbete

– Det innebär att en tredjedel av den produktiva skogsmarken i Luleå stift och Härnösands stift, som förvaltar nästan all kyrkans skog där renbete förekommer, kommer att brukas med särskild anpassning till rennäringen säger Göran Enander.  

Och detta arbete måste starta snabbt, förklarar han. Orsaken är inte främst skogsutredningen, utan handlingsplanen över åtaganden kopplade till Svenska kyrkans ursäkt till det samiska folket.

Enligt den ska Svenska kyrkan senast vid utgången av 2026 ha bestämt vilka insatser som behövs för att skapa samiskt inflytande och för att urfolksrätten ska beaktas i kyrkans markförvaltning. I slutet av 2025 ska en utvärdering av arbetet dittills påbörjas.

Risk för mindre vindkraft

– För att samerna ska få upprättelse krävs mer jämlikhet i relationen. I arbetet med kyrkans ursäkt till samerna var det markfrågan som var sårigast. I den fanns mest misstro mot kyrkan, säger Göran Enander.

När det gäller vindkraftsetableringar på kyrkans mark så finns två förslag i utredningen som kan påverka.

Dels förslaget om samråd med samer. Hittills har egendomsförvaltningarna låtit miljödomstolens tillståndsgivning avgöra om vindkraftverk ska få byggas på Svenska kyrkans marker. Utredningen föreslår att Svenska kyrkan inte ska lämna förslag om exempelvis vindkraftverksbyggen till miljödomstolen innan det finns ett samtycke från samerna. Och det räcker inte med att man håller ett formellt samråd. Utan att vara ense ska man inte bygga vindkraftverk.

Fler får inflytande

Dels finns ett annat förslag, som Göran Enander gillar: Att församlingarna där kyrkans skogar växer ska få inflytande under beslutsprocesser om markanvändning.

Kommer dessa två förslag att påverka vindkraftsetableringarna på kyrkans marker?  

– Det kan påverka. Församlingarna ska informeras, skogsförvaltarna måste då bli transparenta och träffa medborgare och medlemmar i kyrkan tidigt i processen, men min bedömning är att det kan göra etableringen av vindkraft och kanske solcellsparker också, svårare, säger Göran Enander.

Bekymmersam effekt

I relation till samerna kan det bli mer restriktivt när det gäller vindkraftsetableringar. Samråden skulle förstås kunna skapa en större öppenhet och förståelse mellan parterna, förklarar han, men det är inte säkert.  

– Det vore bekymmersamt och en utmaning om omställningen till fossilfri och förnybar el försvåras, men det är inte den frågan som utredningen främst fokuserat på.