Kyrkomötet beslutade år 2016 om att 60 miljoner om året skulle avsättas till Svenska kyrkans arbete med flyktingar och asylsökande under 2017–2019. Medlen har använts dels till internationella och nationella satsningar och dels till lokala projekt i stift och församlingar.
Men i kyrkostyrelsens budgetförslag för år 2020–2022 finns inga extra medel avsatta för arbete med asylsökande. Det tycker kyrkomötets ekonomiutskott är fel.
– Vi vill inte dra ner från 60 miljoner till noll, det verkar lite hårt. Det finns fortfarande pastorat och församlingar som har sådan verksamhet som de inte vill avsluta abrupt, säger ekonomiutskottets ordförande Veine Backenius (C).
Utskottet skriver i sitt betänkande att man är väl införstådd med att kyrkan behöver spara pengar när intäkterna minskar. Men mot bakgrund av att behovet av stöd till arbete med flyktingar och asylsökande fortfarande är stort i Sverige anser utskottet att en så kraftig förändring av finansieringen som kyrkostyrelsen föreslår skulle innebära problem.
– Kyrkostyrelsen har ett besparingskrav och det har vi full förståelse för, men sedan handlar det om hur man prioriterar, säger Veine Backenius.
Ekonomiutskottet föreslår att 25 miljonerna avsätts under 2020. Miljonerna ska användas på ett liknande sätt som i den tidigare satsningen och kunna gå till att stödja arbete med flyktingar både utomlands och i Sverige.
Veine Backenius säger att utskottet var enigt i beslutet och att frågan inte väckte några större diskussioner.
– Jag tycker att det var ett sunt beslut. Sedan är det upp till kyrkomötet hur man beslutar slutgiltigt, men jag tror att man kommer att ställa upp på det här, säger han.
Den föreslagna satsningen gäller för år 2020, men utskottet uppmanar i beslutet även kyrkostyrelsen att inför budgetarbetet för 2021–2023 bevaka hur situationen ser ur för flyktingar och asylsökande.
– Det kan komma nya flyktingströmmar och då behöver det finnas en viss beredskap, säger Veine Backenius.
