Hösten innebär två jubileer för Svenska kyrkans utbildningar. Det är 40 år sedan kyrkan började med egen utbildning vid pastoralinstitut och 30 år sedan beslut fattades om att ha fyra yrkesprogram.
– Därför ville jag bjuda in till den här hearingen nu. För att belysa utbildningarnas förutsättningar och diskutera framtida inriktning, säger Kenneth Nordgren, rektor vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut, SKUI.
Bland de inbjudna fanns ärkebiskop emeritus KG Hammar, orgelprofessor Karin Nelson, Petra Carlsson, som är docent i systematisk teologi, och andra personer som på olika sätt har ett ansvar för att rekrytera och utbilda medarbetare inom Svenska kyrkan.
Kenneth Nordgren upplevde en samsyn i framför allt tre frågor som bekräftar nuvarande utbildningsordning.
– Vid den senaste utbildningsreformen, 2014, bildades dagens samlade utbildningsinstitut. Som jag hade förväntat mig tycker alla som medverkade att samverkanstanken är god.
Han upplevde även att en tydlig koppling till de lokala församlingarna anses som viktig. Under senare tid har församlingsperspektivet som vägledande förstärkts.
– Alla var också överens om att de kyrkliga utbildningarna måste ligga i framkant. När nya medarbetare kommer ut i församlingarna är det viktigt att de har nya idéer och inte bara förvaltar de gamla. På så sätt kan kyrkan utvecklas.
En av dem som medverkade var Elisabeth Hjalmarsson, avdelningschef för diakoni i Täby församling. Hon lyfte fram två saker som hon tycker skulle kunna bli bättre med diakonutbildningen.
– Många saknar i dag ett språk för att uttrycka existentiell smärta och andlig längtan. Diakoner är bra på att möta materiella och sociala behov. Men vi behöver också kunna möta människors andliga behov på ett skickligt sätt.
– Det andra handlar om att uppnå en balans mellan det relationella och det strategiska arbetet. De flesta diakoner är bra på att vårda relationer. Om vi vill göra skillnad i människors liv behöver vi bli bättre på att arbeta resultatinriktat, säger Elisabeth Hjalmarsson.
En annan fråga som diskuterades var de stora pensionsavgångar som väntar och utmaningen med att rekrytera. Ett förslag som lyftes fram var att alla nyexaminerade kyrkomusiker borde ha som uppgift att rekrytera minst en till.
Det fördes också ett resonemang om att alla profiler, inte bara församlingspedagoger, borde få grundkunskaper i religionspedagogik. Annars vet övriga inte när de ska fråga efter församlingspedagogernas kompetens.
Erik Sidenvall, stiftslektor i Växjö stift och adjungerad professor vid Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet, framförde en observation.
– Jag tycker mig se att präster blir allt mer specialiserade som enbart gudstjänstexperter och det är problematiskt. Präster ska ha ett bredare ansvarsområde som också involverar själavård och undervisning.
Just nu pågår en utvärdering av utbildningsreformen från 2014, beställd av kyrkostyrelsen. I en studie som genomfördes i våras undersöks hur väl de studerande förbereds för arbetslivet ute i församlingarna. Den utvärderingen beräknas vara klar i december.
Hearingen var inte en del av utvärderingen, utan ett sätt för SKUI att ta del av av olika åsikter och perspektiv, säger Kenneth Nordgren.
