Hur intressant är en bok om Svenska kyrkans kris? Räcker det inte med alla kritiska och ibland svepande debattartiklar som riktar sig mot kyrkomöte, ärkebiskop, kyrkokansli? Och som ibland besvaras så tondövt att spänningar och avstånd mellan Svenska kyrkans olika nivåer bara ökar?
Att söka rötter - ett teologiskt svar på Svenska kyrkans kris är en mycket intressant bok. Redaktörerna Judith Fagrell och Martin Landgren tar tillsammans med Elna Lindahl, Susanna Neander, Daniel Wihlborg och Miriam Wredén Klefbeck ett djupt tag om bokens titel. Boken är tunn, men innehållet väger tungt.
Krisen är en teologisk kris som lett till oklart ledarskap, fokus på ekonomi istället för innehåll och en administrativ överbyggnad som skymmer kyrkans grundläggande uppdrag och mening.
Församlingarna, där sanningens ögonblick utspelar sig, dignar under centrala direktiv som stjäl tid och energi från pastoral praktik. Det är bokens utgångspunkt.
Att söka rötter sätter ord på bristerna och visar att det är allvar nu. Skribenterna gör det utan personangrepp och raljerande ton. Kärlek till kyrkan och iver att hon, i alla sina leder, ska återfinna sin kallelse bär varje bidrag. Även när det bränner till.
Boken är skriven med en vi-känsla. Det handlar varken om att söka skyldiga eller att det var bättre förr. Den visar hur det i kyrkans gemensamma historia finns många lärdomar att dra kring hur värderingar och teologi lyckats stå emot frestande lockrop och blindskär. Lösningen ligger inte i nya biskopar, färre förtroendevalda eller förenklad statistikredovisning. Det handlar om att återfinna kyrkans teologiska rötter och med de som grund genomföra modiga förändringar.
I sin famn får läsaren inte ett åtgärdsprogram men väl ett spänstigt samtalsunderlag.
En fråga är vad som sker med den kyrka som mer vill likna ett semi-statligt verk än en teologisk organisation som möjliggör möten med Jesus Kristus. Eller, som skribenten uttrycker det: ”Om inte kyrkan kan ge avkall på administrativ perfektionism för att frigöra tid och resurser för det osynliga, vem kan då göra det?”
En annan är vad som sker om vi ser en tjänst i Svenska kyrkan inte bara som en gåva i nåd utan också som en förväntan på hängivet engagemang med förpliktelser för uppdraget.
En tredje är hur Jesus ord om tillit klingar i en rädslans kultur där ”den överdrivna orons logik är att först och främst hålla ryggen fri och vara redo för granskning”.
Att söka rötter bör läsas av kyrkans alla ledningsgrupper som med självkritiskt sinne vågar främja sänkta axlar. Men också av alla som vill bidra till att Svenska kyrkan utför sitt uppdrag både i relation till samtiden och traditionen. Och som huvudärende har något - eller Någon - mer än sig själv.
Gunnar Sjöberg
