Opartisk granskning vägen framåt

Under de senaste tre månaderna har åtskilligt skrivits i Kyrkans Tidning om Svenska teologiska institutets verksamhet. Beskedet från kyrkostyrelsens förste och andre vice ordförande är välkommet, entydigt, klargörande och definitivt. Alla vi som under lång tid har arbetat för förbättrade judisk-kristna relationer har nu fått ett klart och tydligt besked: denna dialog är och förblir en omistlig del av institutets verksamhet.

Denna särskilda uppgift preciseras i institutets nuvarande strategiska plan, upprättad av kyrkostyrelsen 2015:

”Relationerna mellan kristna och judar är ständigt aktuella och utgör även en tragisk del i kyrkans historia. Kristendomens judiska rötter har länge förnekats eller negligerats. De traditionella bilder av judendomen som förmedlats har bidragit till antisemitism och stereotyper. I Jerusalem möter vi många former av levande judendom med dess rika traditioner. Kyrkan har en skyldighet, men också ett stort utbyte av, att möta och studera judendom. Studiet av såväl rabbinska källor som dagens judendom, ger nya infallsvinklar till kristen bibeltolkning och teologi.”

Göran Larssons begäran att en opartisk utredning tillsätts tycks mig vara enda vägen framåt i den uppkomna situationen när STI:s verksamhet och ledning har allvarligt kritiserats av ett antal före detta ideella medarbetare i Jerusalem, samt även KJ-rådets förre ordförande Bo Johnson, Sveriges kristna missions förre direktor Biörn Fjärstedt och STI:s förre direktor Göran Larsson.

Det är väsentligt att denna granskning snarast genomförs av en utomstående expert på judisk-kristna relationer, och att all verksamhet prövas i ljuset av det besked som kyrkostyrelsens ledning nu har lämnat, nämligen att ”den judisk-kristna dialogen är avgörande för både institutet och Svenska kyrkan”.

Utredningen behöver sålunda granska i synnerhet två områden: För det första behöver utredaren ta del av samtliga STI-program för att kunna undersöka om den judisk-kristna dialogen är en omistlig del i STI:s arrangemang. Studeras de rabbinska källorna och den judiska texttolkningstraditionen? Möter deltagarna ”levande judendom med dess rika traditioner”?

Gäller detta även de kurser som under en lång rad av år har haft ett uttalat politiskt fokus, det vill säga de internationella kurserna och journalistkurserna? Gäller det programmen för alla de kyrkliga delegationer som under kortare eller längre tid besöker STI? Som jag uttryckte det i en tidigare artikel i Kyrkans Tidning: har judar en rätt att bli förstådda?  

Utredarens andra uppgift måste bli att undersöka huruvida STI:s nuvarande ledning förmår bidra till Svenska kyrkans egen religionsteologiska uppgörelse med stereotyper om fariséer, skriftlärda, judar, judendom, Gamla testamentet och Gamla testamentets förbund.

Det räcker inte att åberopa att andra uppdragsgivare i högre eller lägre grad förlägger viss kursverksamhet till STI. Det handlar ju faktiskt om en fundamental och avgörande fråga. STI måste vara ledande i arbetet att uppfylla det som fastslås i dokumentet Guds vägar: ”Guds förbund med det judiska folket äger fortsatt giltighet”.

En lång rad frågor måste alltså besvaras: På vilka sätt verkar STI:s nuvarande ledning för att motarbeta de nedärvda stereotyperna? I vilka sammanhang ser vi institutets ledning utveckla en teologi som presenterar andra templets judendom inte som en teologisk kontrast utan en historisk kontext för den tidiga kristendomen? Hur menar ledningen att en kristen tro kan gestaltas som inte sker på bekostnad av andras självförståelse? I vilka sammanhang presenteras detta? I Jerusalem? I Sverige? Internationellt?

Om så icke sker, beror det på att det i ledningen saknas tillräcklig kunskap om judisk tro och tradition för att kunna utföra detta uppdrag? Om så är fallet, vilka åtgärder behöver då vidtas för att kvalitetssäkra STI?

Kyrkostyrelsens ledning fastslår i sin text att ”STI:s uppdrag är viktigare än någonsin.” Vi är många som delar denna uppfattning. Det är därför nu hög tid att initiera en opartisk utredning av STI:s verksamhet och ledning.

Jesper Svartvik
Präst och innehavare av Krister Stendahls professur i religionsteologi 2009–2018