Foto: Getty
Skäl som väl ändå måste slå an en sträng av hederlighet och rättfärdighet hos varje ledamot i kyrkomötet?
Eneroth (S), Larsson (C), Ervasti (ViSK), och Karlsson (ÖKA) föreslår att en präst skall kunna avkragas för att den avstår från att viga samkönade par till äktenskap. Vi föreslår att kyrkomötet avslår motionen. Frågan är självfallet i första hand teologisk och bör diskuteras utifrån en teologisk grund. Här bortser vi dock från såväl de teologiska dimensionerna, liksom det löftesbrott motionen utgör. I fem punkter sammanfattar vi några praktiska skäl kyrkomötet bör betänka:
1. Prästbrist. Om motionen går igenom kan vi förvänta oss en ökad prästbrist. Vi kommer troligen att se en del präster som direkt avkragas, men vi riskerar också se präster som lämnar sina tjänster av solidaritetsskäl med dem som fått lämna sitt ämbete eller helt enkelt på grund av att slippa arbeta med osäkerhetskänslan att kunna avkragas utifrån vad som råkar vara majoritet i kyrkomötet. Förslaget kommer att innebära att många präster, på sina ställen alla i ett pastorat, tvingas lämna sina tjänster. Kyrkan befinner sig i en akut prästbrist där flera pastorat i såväl landsbygd som i städer inte kan fylla vakanser. Dessutom riskerar förslaget, om det går igenom, att drabba kyrkan långsiktigt. Många människor som vill bli präster kommer in via olika fromhetsrörelser knutna till kyrkan. Motionen skulle innebära att färre från dessa rörelser skulle vilja söka sig till Svenska kyrkan för att bli präster.
2. Bidrag till kyrkan. Att ha vigts till präst det senaste årtiondet har inneburit att man avgett vigningslöften i en kyrka med två syner på äktenskapet. Varje år under 2010-talet har några präster vigts med en uttalad tro att ett äktenskap är för en man och en kvinna och det har denna tid bejakats och uppmuntrats. De som vigts ännu tidigare har gjort det i en kyrka som helt har haft denna äktenskapssyn. Dessutom är hållningen, kyrkligt sett, ingen apart och konstig åsikt utan har varit kyrkans dominerande under 2000 år. Om dessa präster sköter sina tjänster och pastoraten mår väl av deras insatser är motionens förslag absurt.
3. Parallella fall. Motionen uttrycker att en brottslig handling utgör grund för avkragning (sid 2). Många i kyrkans vigningstjänst begår brottsliga handlingar för sitt samvetes skull utan att hamna i domkapitlet; det kan vara att gömma flyktingar, det kan handla om aktioner för fred eller miljö. Allt grundat i bibelläsning och samvete, vilket är hedervärt. Man må tycka illa om den bibeltolkning som ligger bakom en ”klassisk” hållning i äktenskapsfrågan men grunden är densamma: Samvetsfrihet och frihet att läsa och följa Ordet. Enligt motionen ska präster som inte viger samkönade par straffas för något som motionärerna själva inte ser vara diskriminerande ”i juridisk mening” (s 2). Motionen blir särdeles märklig om man inte samtidigt driver domkapitelspåföljder för exempelvis flyktingömmande eller plogbillsaktioner.
4. Arbetsgivaransvar. Svenska kyrkans pastorat ska förstås följa svensk arbetsrätt. Om någon begår ett brott kan det bli fråga om att den avskedas, annars måste den köpas ut. Ett avkragande enligt motionens förslag skulle göra att en präst inte längre kan utföra sina arbetsuppgifter och får så sin anställning avslutad, märk nu väl, på grund av en fråga hen bejakades och uppmuntrades ha vid sin vigning. Så kan ingen god arbetsgivare göra. Hur kompenseras de präster med familjer som plötsligt står utan försörjning om motionen tas? Många har studielån, en del är småbarnsföräldrar, och har vigt sina liv i kyrkans tjänst. Vill kyrkan verkligen kasta ut människor på bar backe och är det rättfärdigt?
5. Svensk lag. Svensk lag ser inte på Svenska kyrkans förhållningssätt med två parallella synsätt som juridiskt fel. Nu föreslår motionärerna att en välfungerande ordning skall avskaffas. Redan nu tillgodoses, i lagens mening utan att diskriminera, människors vilja att få gifta sig med vem man vill.
Punkterna berör inte grundfrågan, nämligen teologin och förståelsen av trohet mot kyrkans bekännelse. Men de måste väl ändå slå an en sträng av hederlighet och rättfärdighet hos varje ledamot i kyrkomötet? Punkterna, tillsammans med det teologiskt märkliga för en luthersk kyrka att kasta ut en präst från kyrkan på grund av dennas vilja att vara trogen Bibeln och bekännelsen, gör att kyrkomötet borde avslå motionen.
Martin Landgren, präst, Ulricehamn
Johan Danz, komminister, Hyssna/Sätila
Daniel Wihlborg, kyrkoherde, Istorp
LÄGG TILL NY KOMMENTAR
Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.