Avskräcks inte av vårt misslyckande

Leif Larsson ordf holdingbolaget Folkungabygdens pastorat
Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT

För er andra inom Svenska kyrkan som planerar eller jobbar med bolag, avskräcks inte av vårt misslyckande, skriver Leif Larsson, ordförande i holdingbolaget i Folkungabygdens pastorat.

Det är fullt naturligt att det blir reaktioner, frågor och anklagelser när något misslyckas inom kyrkans välv. Bageriets konkurs, i Folkungabygdens pastorat, berör många av olika skäl.

Det drivs inte inom församlingens ansvarsområde utan i bolagsform. Att holdingbolaget bildats är en del i en långsiktig plan från pastoratets kyrkofullmäktige, att genom engagemang och hopp skapa en framtid för att upprätthålla möjlighet till gudstjänst och lovsång i våra 33 kyrkor, men också att bevara och underhålla dem, i de fall inte kyrkoavgiften och KAE täcker kostnaderna.

Dessutom har vi församlingshem som ingen vill vara utan, då många hjälpsamma krafter medverkat att bygga dem. Det successivt sjunkande medlemsantalet som pågår över hela Sverige riskerar att vi inte kan hålla dem kvar. Den här framtidsprognosen ligger till grund för kyrkofullmäktiges plan att skapa finansiella medel att möta framtiden på olika sätt. Bildandet av ett holdingbolag är en väg och som också ryms i kyrkoordningen. Tydliga anvisningar om bolagsbildning finns på Svenska kyrkans hemsida.

I kyrkovalet 2017, har pastoratets cirka 26 000 medlemmar valt kyrkofullmäktigeledamöter (35 ordinarie plus 15 ersättare), som i sin tur valt styrelsemedlemmar till de olika organen bland annat bolagsstyrelsen.

Att tänka sig att pastoratets hösta organ kyrkofullmäktige inte valt kompetenta styrelsemedlemmar till uppdraget förefaller ologiskt, utan i stället har det motsatta gällt. Ologiskt förfaller det också att bara om man står innanför Svenska kyrkans välv, kan man inte skilja på olika lagstiftningar, som i det här fallet kyrkoordningen och aktiebolagslagen.

I den uppkomna situationen har kyrkoherden som är ledamot i bolagsstyrelsen, i Östgöta Correspondenten den 9 september, uttalat att han inte känner något dåligt samvete över det inträffade. Jag delar hans uttalande.

Däremot beklagar vi båda och hela styrelsen det inträffande, att vi inte klarat av att hålla kvar bageriet. Det är många arbetstimmar (och sömnlösa nätter) som vi styrelsemedlemmar, arbetsledning och personal har genomlevt för att parera en dålig start av bageriet. Bageriet hade förtjänat att bli den pärla den var avsedd att vara i vår kyrkliga gemenskap.

Framöver kommer styrelsen att bromsa liggande planer. Först gäller att analysera orsak/verkan och därefter dra lärdomar av det inträffade. innan vi igen återupptar uppdraget att skapa för framtiden, men då förhoppningsvis till bättre gagn för pastoratet.

Det är många som är kritiska, andra som ser ett hopp inför framtiden genom bolagsverksamheten. Vilket det än är, ställ gärna upp och medverka till det goda verk vi försöker att utföra i vår Herres vingård. Vi behöver många goda och kompetenta krafter i pastoratets olika kyrkliga organ.

För er andra inom Svenska kyrkan som planerar eller jobbar med bolag, avskräcks inte av vårt misslyckande utan ta lärdom och titta på alla de goda exempel som nu finns runt om i det kyrkliga Sverige.

LEIF LARSSON
ordförande i Holdingbolaget 
i Folkungabygdens pastorat 

Bageriet hade förtjänat att bli den pärla den var avsedd att vara i vår kyrkliga gemenskap.

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Prenumerera på Nyhetsbrev

0 Kommentarer

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.