Både fred och försvar frågor för Svenska kyrkans ledning

Om mindre än ett år, 21 september 2025, är det kyrkoval. Svenska kyrkans medlemmar ska utse förtroendevalda i församlingar, stift och kyrkomötet för mandatperioden 2026–2029. Det är en dramatisk skillnad i världsläget jämfört med föregående kyrkoval. Ett krig pågår i Europa och våra politiker bedömer att ett militärt angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. För att hantera detta bygger Sverige sedan några år ett totalförsvar där alla aktörer, inklusive Svenska kyrkan, behöver medverka.

Försvarspolitiken syftar i första hand till att avhålla från militära angrepp mot Sverige. Vi ska vara så starka att potentiella angripare ska välja att inte angripa oss. Om den målsättningen misslyckas ska vi tillsammans med allierade inom Nato försvara vårt land. Svenska kyrkan har viktiga uppgifter i totalförsvaret. De uppenbara är själavård för extremt stressade människor, utökat antal begravningar och skydd av våra kyrkliga kulturminnen.

Svenska kyrkan har många olika traditioner att falla tillbaka på. Det är en av dess många styrkor. En är att Svenska kyrkan var mycket aktiv när Sverige för några århundraden sedan var en stormakt och bedrev krigföring i olika delar av Europa. En annan tradition är fredsbudskapet som många gånger återkommer i Bibeln. Profeten Jesaja uttryckte den långsiktiga målsättningen att svärd ska smidas om till plogbillar och spjut till vingårdsknivar. En tradition inom kyrkan lyfter fram detta mycket starkt, oavsett vad som händer i omvärlden, genom förespråkande av civilt motstånd och pacifism.

Svenska kyrkan behöver ta sin del av ansvaret som en del av samhället. Det gäller såväl omsorgen om människorna som de konkreta uppgifterna inom totalförsvaret. Kyrkan behöver tydligt ta ställning och utöva sin roll som kyrka och därigenom bidra till helheten. Kyrkans företrädare behöver hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det gäller att både långsiktigt verka för en fredlig utveckling i världen och bidra till att Sverige kan försvara sina medborgare och det politiska, demokratiska, kulturella och ekonomiska system som vi själva har valt.

Det är viktigt att kyrkans ledning är tydlig i utövandet av sitt ledarskap, särskilt i den osäkra och omvälvande tid som vi nu befinner oss i. Det gäller såväl de ledare som är anställda inom Svenska kyrkan, som ledarskapet som utses genom kyrkoval. Uppgiften innebär att kunna hantera många olika traditioner, viljor och uppfattningar i en stor organisation. 

Desto större är kraven på kyrkan att utöva en tydlig ledning och ett gott ledarskap. Just därför väljer vi de ledare som nu har att lösa den här svåra uppgiften.

Nu är inte läge för att helgardera. Svenska kyrkans biskopar publicerar biskopsbrev och uttalanden i olika frågor. Nu finns en unik möjlighet att tydligt ta ställning också i den här frågan. Därigenom skulle biskoparna utöva sitt ledarskap genom att ge en tydlig vägledning och stöd till kyrkans anställda, medlemmar och andra medborgare i de svåra frågor som vi har framför oss. Det viktigaste av allt är att i alla tänkbara situationer fortsätta att vara kyrka.

Totalförsvaret blev svårt sargat under den strategiska timeouten, årtiondena efter att kalla kriget tog slut. Alla krafter i samhället behöver nu åter bygga upp försvaret. I detta har Svenska kyrkan en utomordentligt viktig roll. I balansen mellan det långsiktiga arbetet för fred och försoning och de kortsiktiga behoven att skydda vårt land från militärt angrepp gäller det nu att våga lyfta fram det sistnämnda. Vi har inte råd att helt bygga på det vi hoppas ska hända utan behöver också bidra till att hantera det som faktiskt kan hända, också i vårt land Sverige. Obehagliga realiteter är viktiga att hantera, inte minst för oss kristna.

Anders Brännström, Uppsala
Leif Svensson, Knivsta

Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (Posk)