För en mer klimatmedveten kyrka

Skogen är och har alltid varit viktig för oss i Sverige. Den har brukats i alla tider, men sedan 1950-talet har trakthyggesbruket; att helt avverka ett parti skog till kalhygge, varit det absolut vanligaste tillvägagångssättet. I samband med den teknologiska utvecklingen har ett mycket intensivt sätt att bruka skogen möjliggjorts och därefter blivit normen. Detta innefattar skapandet av vidsträckta kalhyggen följt av utplantering och hård gallring med det enfaldiga målet att påskynda den ekonomiska avkastningen, och ett enormt förkortande av skogens livscykel.

Baksidor av denna process är att mycket stora mängder koldioxid frigörs, som tidigare varit bunden i träden och jorden. Alltså är skogen globalt en helt avgörande kolsänka. Koldioxiden hamnar i atmosfären och för oss därmed allt närmare klimatets så kallade tipping points, då ett gränsvärde som leder till oåterkalleliga, självförstärkande kedjereaktioner passerats.

Vidare har trakthyggesbruket bara på några få årtionden orsakat ett så kraftigt förändrat landskap i landet att många arter förlorat sin levnadsmiljö och därmed försvunnit för alltid. Att den biologiska mångfalden ständigt minskar kan också komma att få ödesdigra konsekvenser. Biologisk mångfald är i själva verket något vi människor är beroende av för vår överlevnad, och är en förutsättning för naturens obetalbara tjänster såsom pollinering, vattentillgångar och luftrening. Men vad vi ser hända idag är att skogens motståndskraft mot stormar och angrepp blir lägre då antalet arter och habitat begränsas. För att kunna motverka klimatförändringar och andra olösta utmaningar är därför hållbart skogsbruk en avgörande fråga i allas vår nutid och framtid. Trakthyggesbruket är inte hållbart.

Vi människor hör ihop med och är beroende av hela Guds skapelse. 1 Mos 8:17, Ps 104:10-30

Svenska kyrkan bör agera föregångare genom att satsa på omställningen mot ett långsiktigt och levande kalhyggesfritt skogsbruk. Eftersom kyrkan inte har investerat fast sig i skördare, utan säljer på rot, bör kyrkan istället anlita entreprenörer som använder hyggesfria metoder där skogen brukas. En avvägning mellan prästlönetillgångarnas avkastning behöver ställas också mot vad medlemstappet inom kyrkan kostar, samtidigt som skog tillför långt fler värden än ekonomiska. Skogen har förstås också ett egenvärde, och vårt mål är att i framtiden kunna lämna mer skog helt utan åverkan. När naturen, som för många är en självklar del av vårt andliga liv förstörs, så kan många av kyrkans medlemmar känna att tron förlorar förankring med förkunnelsen.

Människans kallelse är att ta hand om, vårda och tjäna Guds skapelse, inte utnyttja, härska över och förbruka den för enbart egna syften. 1 Mos 2:15, Matt 12:50, 19:23-24 och 20:25-28, Mark 2:17, Luk 12:48b

Med värderingar hämtade från den kristna tron och en ideologisk grund baserad på oberoende vetenskap och har den partipolitiskt obundna nomineringsgruppen Himmel och Jord nyligen grundats i Umeå. Kyrkan utgör för många en trygg plats för gudstjänst, tröst, glädje, kultur i olika former och uttryck, personlig utveckling, reflektion och samvaro, men har sedan en tid sett minskande medlemsantal. Detta är någonting som Himmel och Jord vill kunna adressera genom engagemang för en mer klimatmedveten och ödmjuk kyrka som alltmer ska kunna vara en välkomnande och inbjudande plats, inte minst för dagens unga. På så sätt skapar vi framtidstro för varandra och kommande generationer. Det ekoteologiska tänkandet kan fördjupa bilden av tro och skapelsens värde, och därmed vara en naturlig utgångspunkt för hantering av miljö- och klimatfrågor inom kyrkan.

Rösta i kyrkovalet den 19 september för att driva dessa frågor tillsammans med oss. Himmel och Jord ställer upp till kyrkomötet och de sex stiften: Luleå, Uppsala, Strängnäs, Växjö, Lund och Göteborg, samt till Umeå pastorat.

Edvin Ljungberg
Marie Arnesdotter
Johan Wihlborg
För nomineringsgruppen Himmel och Jord