Församlingen måste vara den primära avsändaren

SLUTREPLIK

Tack, Pia Dahlén för svar på min debattartikel angående den grafiska profilen. Vi gör nog olika analyser av hur vi som församlingar, pastorat, stift och samfund ska nå de människor vi är satta att tjäna. Tjänandet sker först och främst i församlingarna där kyrkans liv levs. Med den utgångspunkten är det för mig avgörande att kommunikationen sker med församling/pastorat som avsändare. 

Nu och då kommer motioner till kyrkomötet där motionärer vill att man ska kunna höra till annan församling än den man är folkbokförd i. Motionerna avslås och jag tror det bygger på vad som sägs i kyrkoordningen om församlingarnas uppgift: ” Syftet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Allt annat som för-samlingen utför är stöd för och en konsekvens av denna grundläggande uppgift.” 

Om den kristna gemenskapen ska kunna skapas, vidmakthållas och utvidgas så är det beroende av församlingen inte av samfundet Svenska kyrkan och då behöver församlingen/pastoratet/stiftet vara den primära avsändaren. Det är dessa tre som utgör pastorala delar av Svenska kyrkan. 

I den grafiska profilen ställs samfundet i förgrunden. De flesta föreningar som bedriver fotbollsverksamhet är medlemmar i Svenska Fotbollförbundet, SvFF. För dem vore det befängt att först och främst lyfta fram den tillhörigheten, de lyfter naturligtvis fram sin egen förening i sin kommunikation. 

Det allra mesta som sker i vårt samfund sker i hennes församlingar/pastorat/stift och också därför bör dessa vara de primära avsändarna, inte samfundet. Det betyder dock att jag vill att församlingar/pastorat/stift som delar i Svenska kyrkan ska vara synliga.  Detsamma menar jag gäller de institutioner som lever inom samfundet Svenska kyrkan. 

Om församlingar nu väljer att använda logotypen så förbinder man sig till att använda den grafiska profilens alla delar. För jämförelsens skull bläddrade jag i kyrkohandboken som är långt mer central för vår kyrkas liv än en grafisk profil. Kyrkohandboken innehåller 39 sidor råd och anvisningar, motsvarande dokument för den grafiska profilen är på 145 sidor. Den senare har förvisso illustrationer till skillnad från kyrkohandboken. 

Man kan inte enbart välja Svenska kyrkans logga. ”Du som använder Svenska kyrkans logotyp förbinder dig att också använda den grafiska profilen.” Hållningen till den grafiska profilen blir då take it or leave it, medan kyrkohandboken ger möjligheter att välja bland olika alternativ. I ärlighetens namn alternativ finns också i den grafiska profilen. Att samfundet Svenska kyrkan ska primärt hållas fram som avsändare för kommunikationen är där jag finner att koncerntänkandet blir tydligt. Samfundet sätts före församlingar/pastorat/stift. 

Ett sista argument för att sätta församlingar/pastorat främst är våra personnamn. Vi har ett förnamn som är förbundet med vårt jag och ett efternamn som oftast är förbundet med tillhörigheten till familj eller släkt. 

Erik Apelgårdh