Förvirrat kring nya psalmboken

En psalmboksrevision är i gång. Svenska kyrkan på nationell nivå har en FAQ-sida med “Frågor och svar om revideringsarbetet”, där revisionsarbetet med två olika etapper beskrivs.

Kortfattat finns det två spår av den eventuella revideringen. Det första är under arbete, med en förslagslåda där allmänheten kunnat skicka in bidrag som nu gås igenom av urvalsgrupper, ett arbete som kan vara klart i april 2024.

Nästa etapp av arbetet är att revidera 1986 års psalmbok, men med detta tycks man inte ha kommit lika långt. “Upphovsrättsliga och ekonomiska förutsättningar behöver redas ut först” står det, och “de ekumeniska perspektiven på psalmboken behöver uppdateras”.

Detta misstänker man kan ta lite tid. 

Det är dock inte riktigt vad som kommuniceras. I Sveriges radios nya dokumentärserie Sveriges mest använda bok nämns 2030 som det årtal då en ny eller reviderad psalmbok kan vara klar. En ny psalmbok blir ofta det som kommuniceras utåt i dagspress och etermedia, istället för en psalmboksrevision som det står på Svenska kyrkans egen webbplats, och det som tycks vara det som beslutats om. Men det blir ibland lite förvirrande exakt vad som gäller. 

Är 2030 året vi får en ny eller reviderad psalmbok, betyder det att den kommer klubbas nästa mandatperiod i kyrkomötet, d.v.s. 2025-2029. Säkert väldigt roligt, men i så fall skulle kyrkan behöva mer inomkyrklig debatt om varför vi behöver en ny eller reviderad psalmbok.

I den bästa av världar skulle den nya psalmbokens för- och nackdelar diskuteras på landets kultursidor och ute i församlingshemmen. Förväntningarna på en ny eller reviderad psalmbok har verkligen skruvats upp, både för de som drömmer om könsneutrala bröllopspsalmer och för sådana som Mikael Wiehe som hoppas bli en del av den. För honom skulle det säkert bli ett "västgötaklimax" om en ny eller reviderad psalmbok enbart skulle bli en anpassning till 2017 års kyrkohandbok.

Apropå kyrkohandboken kan man hoppas att kyrkostyrelsen och kyrkokansliet i Uppsala lärt sig av processerna när kyrkohandboken del I drevs igenom 2017. Då upplevdes remissförfarandet som otillräckligt av många, till både kyrkomusiker och ekumeners förtret.

Svenska Akademiens invändningar mot språkbruket vägde mycket lätt för kyrkomötet, och det följdes av tråkiga efterspel där just de upphovsrättsliga och ekonomiska förutsättningarna inte var färdiga.

Om en ny eller reviderad psalmbok ska till hoppas man det kan bli en större glädje och därmed mindre stress. Kyrkostyrelsen, urvalsgrupper och psalmnördar med koll: hur går det egentligen med den nya eller reviderade psalmboken, hur långt vill ni gå, och är det verkligen realistiskt att den kan vara klar till 2030? 

Marcus Romedahl, ledamot av kyrkomötet, Lunds stift